FLER ARTIKLAR I DENNA SERIE:

  1. Självkännedom en nyckel till goda affärer
  2. Se upp med egengillrade placeringsfällor
  3. Stolthet och ånger värsta fällorna

I den inledande artikeln i vår artikelserie om tradingpsykologi, Självkännedom en nyckel till goda affärer, behandlas generellt ämnet tradingpsykologi och egen psykologisk bias. Den läses med fördel innan denna artikel läses, där vi kommer att börja gå igenom de psykologiska bias som är viktiga att vara medveten om som aktiv börshandlare.


Övertro på egen förmåga
Människan har generellt en inbyggd övertro på sin egen förmåga. Detta gör att man ofta som investerare underskattar de risker man tar och överdriver sin förmåga att kontrollera händelser.
Då man har en övertro på sin förmåga och kompetens tenderar man på grund av denna psykologiska bias behålla förlustaktier betydligt längre än vad som är fördelaktigt ur ett risk-/avkastningsperspektiv.

För att exemplifiera denna psykologiska bias kan man tänka sig följande exempel. Du befinner dig i ett auditorium fyllt med folk och föreläsaren frågar hur bra bilförare du är; bättre än genomsnittet, som genomsnittet, eller sämre än genomsnittet. Med stor sannolikhet kommer de flesta svara att de kör bättre än genomsnittet, och den övervägande delen av resterande i auditoriet kommer att svara att de kör som genomsnittet. Antagligen kommer endast ett ytterst fåtal säga att de är sämre bilförare än genomsnittet. Statistiskt är det ju dock så att en tredjedel kör bättre än genomsnittet, en tredjedel kör som genomsnittet och en tredjedel kör sämre än genomsnittet.

Samma övertro på sin förmåga tenderar man även ha som investerare på börsen, vilket då marknaden går emot en kan bli mycket kostsamt om man inte har en strategi för att hantera dessa situationer. Det enklaste sättet att minimera de negativa inverkningar denna psykologiska bias tenderar att ge är att alltid arbeta med en systematisk stop loss-strategi för sina placeringar. Det vill säga att i förväg bestämma vid vilken nivå man ska sälja en aktie om den utvecklas negativt.

Obenägenhet till förändringar
En annan psykologisk bias är att man tenderar att se det man själv har som bättre än vad någon annan har. Människan har till naturen också en inbyggd obenägenhet till förändringar. Man vet vad man har, men inte vad man får. Då människan inte tycker om osäkerhet behåller man därför hellre det man har än byter det mot något nytt och okänt. Denna psykologiska bias gäller självklart även för investeringar. Det tenderar oftast vara smärtan att skiljas från det man har som hindrar ett byte, snarare än att man överskattar värdet på det objekt eller den tillgång som man äger.

För investerare får denna psykologiska bias uttryck i form av att man kräver mycket mer för att sälja en vara än vad man skulle vara villig att betala för den. Investerare har också en tendens att behålla det som de har fått hellre än att byta det, till exempel vid ett arv av tillgångar. Slutligen tenderar investerare att bli psykologiskt fästa vid sina investeringar och ser dem därför ofta genom ”färgat glas”. Detta hänger säkert även ihop med den psykologiska biasen att människor ofta har en övertro på sin egen förmåga. Hur ska man då kunna minimera de negativa inverkningar som denna psykologiska bias har? Först och främst gäller det att vara medveten om att man har den. Som en kontroll kan man därför ställa sig följande fråga; Om jag endast hade kontanta medel, skulle jag då använda dessa till att köpa det jag nu äger? Om svaret på frågan är nej, vet man att man är påverkad av denna psykologiska bias och har då förhoppningsvis lättare att fatta ett korrekt beslut över hur man ska agera med tillgången i fråga.

Riskviljan ökar efter tidigare vinster
Ytterligare en psykologisk bias är att investerare har en tendens att få en ökad riskvilja efter tidigare vinster än efter tidigare förluster. Detta är viktigt att vara medveten om då den ökade risken kan innebära att tidigare vinster också lättare kan förloras. Som investerare ser man ofta en skillnad på pengar man tjänat på sina investeringar och på annat kapital. Man tenderar ur detta hänseende att se investeringsförtjänster som något av ”marknadens” pengar snarare än sina egna och tar därmed en högre risk med dem och känner heller inte samma ånger av att förlora dessa som annat kapital som man äger.

Tidigare vinster förstärker också den psykologiska biasen om övertro på sin egen förmåga, vilket även det gör att risknivån tenderar att höjas avsevärt. Detta synsätt kan självklart avsevärt förändra den tänkta risknivå man har för sina placeringar.  Det gäller därför att vara medveten om denna psykologiska bias och alltid se på varje ny affär oberoende av utfallet från affärer som man gjort tidigare.

För att exemplifiera denna psykologiska bias kan man tänka sig följande. Du singlar slant och vid krona så vinner du 100 kronor och vid klave så förlorar du 100 kronor. Antar du detta vad? Låt säga att du vunnit 500 kronor tidigare. Antar du då vadet? Låt oss istället säga att du förlorat 300 kronor tidigare. Hur agerar du då? Antar du vadet? Har ditt svar förändrats? Generellt sett är det nog så att de flesta väljer att anta vadet om de vunnit 500 kronor tidigare, medan få väljer att göra det om de förlorat 300 kronor tidigare. Oddsen är desamma, men du tenderar att agera olika beroende på tidigare utfall. Investerare får en ökad riskvilja efter vinster än efter förluster. Det är dock viktigt att se allt kapital man har som sitt eget och inte skydda det på olika sätt.

Risk är bra. Att inte korrekt hantera din risk är dock ett farligt språng att ta” - Evel Knievel

Minnets referenspunkt
Det är också viktigt att vara medveten om hur vi som individer påverkas av vårt minne vid sättande av referenspunkt. Denna psykologiska bias har kanske inte en så stor direkt inverkan på vårt beslutsfattande, men den är likväl viktig för att förstå hur vissa formationer i den tekniska analysen uppkommer och hur man därmed kan dra fördel av den. Minnesreferenspunkter är också till viss del indirekt förknippad med den psykologiska biasen stolthet och ånger, vilken vi kommer avhandla i nästkommande artikel. För att åskådliggöra denna psykologiska bias kan vi åter använda oss av ett exempel. Låt oss säga att du har köpt en aktie för 100 kronor. Aktien stiger sedan till 150 kronor, varefter den faller tillbaka till 125 kronor. Vid denna nivå säljer du aktien. Frågan är då om du känner att du gjort en vinst eller en förlust? Du har ju de facto gjort en fin reell vinst, men en stor andel av investerarkollektivet är likväl missnöjda med affären och ser att de gått miste om 25 kronor.

Vårt beteende motiveras av nöjet som fås av vinster och smärtan som fås av förluster. Minnets referenspunkt är också ofta inte köptillfället utan den högsta nivån aktien varit uppe vid under innehavstiden. Minnet är på så sätt mer en inspelning av känslor än en inspelning av fakta. Denna psykologiska bias är också en av anledningarna till att vi ofta får se ett säljtryck uppstå vid en tidigare topp. I den tekniska trendlinjeanalysen talar man då ofta om så kallade dubbeltoppar.

Då vår referenspunkt ofta inte är vår köpkurs, utan den högsta nivå som aktien varit uppe i under innehavstiden, blir därför en tidigare topp en naturlig nivå vid vilken ett säljtryck kan uppstå från investerare som varit med i uppgången till den tidigare toppen, men som då inte sålde utan även var med på den efterföljande nedåtrekylen. Trots att de egentligen ligger med en vinstposition tenderar de att nu känslomässigt se sig ligga med en förlustposition. Anledningen till att ett säljtryck kan komma att uppstå vid den tidigare toppnivån beror således på var minnets referenspunkt sätts och detta är vidare kopplat till den psykologiska biasen stolthet och ånger.

Stolthet och ånger är den psykologiska bias som starkast påverkar vårt beslutsfattande och vi kommer i nästkommande artikel avhandla denna bias, tillsammans med hur man på bästa sätt kan använda tekniker för att minimera dess negativa inverkan på vårt beslutsfattande.

FLER ARTIKLAR I DENNA SERIE:

  1. Självkännedom en nyckel till goda affärer
  2. Se upp med egengillrade placeringsfällor
  3. Stolthet och ånger värsta fällorna