När Riksbanken meddelade räntesänkningen med 0,5 procentenheter svarade först Swedbank och sedan Handelsbanken med att sänka sina boräntor. Att det just är de två bankerna som reagerade först är nog ingen tillfällighet. Av storbankerna är Swedbank och Handelsbanken de som är mest beroende av intäkter från bolån och att hålla konkurrenter ”i schack” extra viktigt.

– Man kan tänka sig att mindre aktörer som SBAB och Länsförsäkringar ser möjligheter att ta marknadsandelar i ett läge där bankerna måste kompensera sig för sämre marginaler. Det kan pressa lönsamheten i sektorn, säger Mattias Mauritzon, bankanalytiker på Swedbank.

Krympta marginaler
Generellt brukar låga sparräntor nära noll innebära att bankerna får sämre marginal på att låna ut kundernas insatta medel eftersom inlåningsräntorna inte kan vara negativa. Med minskad inlåning får bankerna söka sig till den dyrare internationella lånemarknaden och marginalerna krymper vid utlåning.

Men den låga räntan är inte det enda orosmolnet på himlen just nu för bankerna. De kommer även att belastas med högre kapitalkrav, det vill säga att de måste lägga undan mer pengar mot eventuella kreditförluster än tidigare. Det gäller särskilt stora banker eftersom de ses som systemviktiga. Dessutom kommer det så kallade riskviktsgolvet på bolån att höjas från 15 till 25 procent. Något som höjer kapitalkraven ytterligare i banker med stor bostadsutlåning.

Amorteringskrav kan komma
Till det kan det komma amorteringskrav som varit uppe till diskussion en längre tid och i och med räntesänkningen får extra aktualitet. Riksbankens chef Stefan Ingves gjorde klart att det nu är upp till politiken att förhindra framtida lånebubblor. Eftersom minskade ränteavdrag är en allt för het potatis, i alla fall innan valet, så lär det komma förslag på någon typ av amorteringsmodell, antagligen kopplad till nivån på lånet.
– Amorteringar kan minska efterfrågan på lån något, men samtidigt finns det andra motverkande faktorer, till exempel att den internationella lånemarknaden bedömer risken i de svenska bankerna som mindre och ger lägre upplåningskostnader. Så långe det inte byggs tillräckligt med bostäder tror jag inte heller att efterfrågan på lån kommer att minska avsevärt även med ett amorteringskrav, säger Mattias Mauritzon.

Valår med många förslag
Ytterligare ett orosmoment är förslag om en särskild bankskatt presenterad av Socialdemokraterna som om den genomfördes skulle öka beskattningen med fyra miljarder för sektorn. Även Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill införa en hårdare beskattning av bankerna. Enligt beräkningar gjorda av SEB kan en sådan skatt dra ner vinsterna med omkring 2-6 procent för de svenska bankerna år 2016.
– Nivån låter rimlig men jag vill inte spekulera i en eventuell bankskatt. Det är valår och det kommer många olika politiska utspel som inte nödvändigtvis blir realpolitik. Men
man kan konstatera att branschen numera påverkas mer av nya regler och politiska förändringar än av kreditrisker i utlåningen, säger Mattias Mauritzon.

Rekommendation SEB
För investeringar i banksektorn är hans rekommendation placeringar i SEB och Nordea.
– SEB har ett brett tjänsteutbud mot företag och inte så beroende av bolån som Swedbank och Handelsbanken. Nordea har stor exponering mot andra länder i Norden som inte påverkas i lika hög grad av de nya kapitaltäckningskraven.

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan