Främsta förklaringen till bankernas trista kursutveckling det senaste året är att vinstestimaten reviderats ned. Även om kurserna gått ned har aktierna följaktligen inte blivit så mycket billigare. 

- Problemet har också varit att marknaden inte kunnat få grepp om vid vilken nivå vinsterna kommer att bottna ur. Detta tillsammans med att det funnits och fortfarande finns en osäkerhet kring regelverksförändringar, som riskerar att påverka lönsamheten i sektorn negativt om inte bankerna lyckas dela denna ökade börda med kunderna, har pressat värderingen, säger Adonis Catic, aktieanalytiker. 


Fallande korträntor 
Till detta ska läggas att korträntorna varit fallande i många år, och trenden är fortsatt nedåtgående.

- Korträntorna är en viktig drivare av bankernas marginaler då vissa delar av skuldsidan inte alltid går att prisa om när det korta ränteläget ändras. I normala fall när korträntorna faller så får bankerna också en lägre avkastning på privat transaktionskonto-inlåning, där räntan oftast är noll procent, och det egna kapitalet.  

Det har emellertid bankerna till en del kompenserat sig för genom att inte låtit utlåningsräntorna följa med ner lika mycket som räntorna fallit. Följden har blivit att utlåningsmarginalerna har förbättrats ganska avsevärt, vilket innebär att bankernas räntekänslighet i praktiken avtagit när den egentligen borde ha ökat i en negativ räntemiljö. Någon risk för att bankerna ska ta ytterligare ett steg för att förbättra räntenettot genom att införa negativ inlåningsränta till allmänheten i stort, ser Adonis Catic emellertid inte. Om allmänheten i ökad utsträckning skulle välja att ha pengarna hemma i madrassen riskerar ju bankerna att gå miste om en viktig finansieringskälla och få likviditetsproblem.  


Vinstestimaten på väg bottna ur
Vad gäller marknadens förväntningar på bankernas vinstutveckling, menar Swedbank att de börjar se rimliga ut, och att de därför sannolikt inte kommer att justeras ned så mycket mer. För SEB är det till med så att Swedbank anser att marknaden redan tagit i för mycket. 

Ett viktigt skäl att äga bankaktier är och har varit den höga direktavkastningen, och bankernas utrymme att fortsätta dela ut generöst påverkas i hög grad av de kapitalkrav som ställs på dem.

I september väntas Finansinspektionen presentera nya kapitalkrav där bland annat nya metoder för hur bankerna ska beräkna sina interna riskvikter vid företagskreditgivning kommer att inkluderas, något som väntas slå hårdast mot Handelsbanken som har klart lägst interna riskvikter bland bankerna. 

- När Finansinspektionen väl presenterat de nya kapitalkraven kommer det att vara positivt för banksektorn som helhet eftersom ett viktigt osäkerhetsmoment försvinner. Men för Handelsbanken och Nordea finns det en risk att ökade kapitalkrav begränsar utdelningsmöjligheterna. Handelsbanken har inte utrymme för några extrautdelningar, vilket är problematiskt då det delvis ligger i marknadsförväntningarna, säger Adonis Catic.

För Nordea ligger utdelningsutrymmet i Finansinspektionens händer eftersom Nordea inte har någon kapitalbuffert för att absorbera eventuella tillkommande kapitalkrav relaterat till bankens brister i skattningen av sannolikheten för fallissemang i företagsportföljen.

- Sannolikheten är hög att finansinspektionen fastställer ett högre kapitalbehov för Nordea, vilket gör att Swedbanks bedömning är att Nordea frångår sin utdelningspolicy och sänker utdelningen för 2016. 


Börsen värderas ovanligt högt jämfört med bankerna
Historiskt har börsen som helhet handlats med en framåtblickande pris/vinst-premie jämfört med bankerna på 30 procent. För närvarande är premien mot bankerna hela 45 procent. Det är mycket och kan tolkas som att banksektorn är för billig, men en alternativ och mer pessimistisk tolkning skulle kunna vara att  börsen som helhet är övervärderad.

 - Om man använder det framåtblickande P/E-talet som mått värderas bankerna till P/E  11, vilket är i linje med deras genomsnittliga värdering de senaste 5 åren. 


Handelsbanken sticker ut 
P/B-multiplarna och förväntad lönsamhet (ROE) har historiskt korrelerat väl med varandra. Och med detta mått är det bara Handelsbanken som avviker kraftigt. 

- Handelsbankens värdering är på tok för hög medan SEB-aktien värderingsmässigt har mest stöd. Till skillnad från i Nordea och Handelsbanken föreligger inte heller någon utdelningsrisk i SEB. SEB är också den enda bank som vi för närvarande rekommenderar Köp i.

De närmaste veckorna innebär något av ett vänta och se läge för bankaktier.

- Men om vinstestimaten bottnar ur och när osäkerheten kring riskvikterna försvinner, då det nya regelverket implementeras i september, kan marknadens intresse för sektorn mycket väl öka, säger Adonis Catic. 


Swedbank syn på bankerna

Nordea 

  • För låg kärnkapitalrelation gör att utdelningen kan behöva sänkas för 2016.

Rekommendation: Neutral

Riktkurs: 75 kronor 


SEB

  • Ambitiös tillväxtplan
  • Direktavkastning över 7 procent och ingen utdelningsrisk 
  • Attraktiv värdering

Rekommendation: Köp

Riktkurs: 85 kronor 


Handelsbanken

  • Värderingen är för hög
  • Några extrautdelningar väntas inte de närmaste åren, vilket gör att direktavkastningen blir mycket lägre än för de andra bankerna.

Rekommendation: Minska

Riktkurs: 91 kronor 


Swedbank 

  • Banken lämnar ingen rekommendation i den egna aktien.

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan