Skiften och allokeringar i portföljen
Swedbank tycker fortsatt att riskfyllda tillgångar är det mest attraktiva och därmed behålls övervikten för aktier. Sannolikt kommer inflationstrycket vara fortsatt lågt, vilket gör det svårt för centralbankerna att strama åt penningpolitiken i någon större utsträckning kommande period. 

Både makroindikatorer och vinstutvecklingen talar för aktier, och med tanke på de låga räntenivåerna är det svårt att få rimlig avkastning i förhållande till risken inom något annat tillgångsslag. 

I rådande marknadsläge vill Swedbank därför ha en exponering mot den starka synkroniserade konjunkturcykeln genom sektorer och regioner som sannolikt drar mest nytta av den underliggande styrkan, och där det finns störst potential för positiva vinstöverraskningar.

Swedbank väljer därför att minska exponeringen i Europa till en neutral vikt då den europeiska aktiemarknaden har färre cykliska bolag än USA och Sverige. Det betyder att Swedbank tar upp USA och Sverige till övervikt från tidigare undervikt. Swedbank tar även upp Japan från en undervikt till en neutral vikt medan Tillväxtmarknader förblir underviktade.

Avkastningspotentialen i obligationer är fortsatt mycket låg och vi förordar därför ränteplaceringar med korta löptider. Ränteplaceringar kvarstår därför som en undervikt.

Även om konjunkturen, med få konkurser och låga räntor, är gynnsam för företagsobligationer anser Swedbank att avkastningspotentialen är för låg. Banken behåller därför en neutral vikt i krediter och förordar även här placeringar med kort löptid.

– Sammanfattningsvis är vi positiva till aktiemarknaden när vi tittar in i 2018. Samtidigt är vi medvetna om att uppgången antagligen är inne i en sista fas och att scenariot snabbt kan ändras. Marknaden har höga förväntningar på den globala ekonomiska utvecklingen och fokus kommer att ligga på fortsatt vinsttillväxt, säger investeringsstrateg Johannes Bjerner.


Kliv inte av aktietåget än
Den globala aktiemarknaden har sedan finanskrisen stigit kraftigt och nått nya rekordnivåer. Med en snart nioårig börsuppgång är den naturliga frågan hur länge detta kan fortsätta. En hög värdering nämns ofta som det största hotet mot en positiv utveckling och USA lyfts ofta fram som den största risken eftersom det är där den absoluta värderingen är som högst. 

Avtagande stimulanser från världens centralbanker, en mognare konjunktur samt politiska och geopolitiska risker är andra faktorer som skulle kunna vända sentimentet på aktiemarknaden.

Ännu syns inte några tydliga tecken på avmattning, vare sig i ekonomin eller i aktiekursutvecklingen. Enligt Swedbank befinner sig aktiemarknaden i den sista delen av uppgångsfasen, men toppen är ännu inte nådd. Således finns värden kvar i börsen för den riskvillige.

– När vi blickar in i 2018 finner vi stöd till aktiemarknaden från konjunkturen, vinstutvecklingen samt  relativvärderingen. Vi ser en viss potential för högre absolut aktievärdering, men än tydligare blir stödet ur ett relativt allokeringsperspektiv gentemot räntemarknaden, säger aktiestrateg Mikael Wik.


USA ännu starkt
Vad som är en rimlig värderingsnivå i rådande lågräntemiljö är en inte helt okomplicerad fråga. Med extremt låga räntor som sannolikt förblir låga även långsiktigt, är det dock rimligt med en högre aktievärdering än de nivåer som funnits historiskt. Detta grundar sig på antagandet att riskpremien (skillnad i avkastning mellan aktier och räntor) förblir oförändrad.

Sett till mer långsiktiga värderingsmått, som mäter prissättning i relation till vinsterna över en hel konjunkturcykel (cykliskt justerade P/E-tal), sticker USA ut som högt värderat. Då USA får ses som den ledande aktiemarknaden framförs detta ofta som ett argument för att globala aktier skall vända ned. Swedbank håller fast vid vyn att USA är högt värderat, men det är inte ett tillräckligt starkt argument för att vikta ned aktier i nuläget. Värderingen i USA ligger för tillfället på samma nivåer som 1997. Den gången steg marknaden ytterligare tre år i följd. 

– Vi förväntar oss inte att vi kommer att få se samma värderingsnivåer som under IT-bubblan, men slutsatsen vi drar är att värdering i sig sällan ger en bra signal för när det är dags att sälja aktier. Samtidigt konstaterar vi att många andra delar av världen, såsom Europa och Sverige, inte har samma höga värdering, säger Mikael Wik.

Den höga värderingen på de amerikanska börserna, sammantaget med att USA ligger längre fram i konjunkturcykeln, borde innebära störst risk för nedgång på den amerikanska marknaden. 

Hur då på bästa sätt försöka förutspå när aktiemarknaden vänder? De senaste 45 åren har USA upplevt sju så kallade ”björnmarknader” (en nedgång på mer än 20 procent). Vid samtliga av dessa tillfällen har aktiepriserna visat svagheter och brutit den långsiktiga trenden någon gång under de tolv månader som föregått nedgången. Den vanligaste metoden för att mäta den långsiktiga trenden på marknaden är att jämföra dagens aktiepris med 200 dagars glidande medelvärde.

I dag syns ingen sådan svaghet och aktiekurserna har konstant noterats över 200 dagars medelvärde det senaste året. Om det historiska sambandet stämmer, talar det för att det är för tidigt att sälja aktier.

Samtidigt ger konjunkturutvecklingen fortsatt stöd för aktier, men förbättringstakten väntas avta något under 2018. I takt med att världsekonomin går in i en mer mogen fas av konjunkturen kommer förbättringspotentialen för konjunkturen att avta och det konjunkturella stödet till aktiemarknaden likaså. Men även om det minskar finns stödet kvar, om än i mindre omfattning.


USA och Sverige att föredra före Tillväxtmarknader
Gällande regionsallokeringen föredrar Swedbank USA och Sverige framför Tillväxtmarknader. Möjlig ytterligare finanspolitisk stimulans i USA tillsammans med ett starkt sentiment motiverar en övervikt för den amerikanska aktiemarknaden. Övervikten i Sverige grundas i synen att cykliska bolag kommer gynnas i denna fas.

– Vi ser även ett visst värderingsstöd mot omvärlden, samt att vinstförväntningarna för 2018 är relativt lågt ställda. Reformarbetet i Kina och mindre stöd från de faktorer som drivit upp marknaden i år gör att vi behåller vår undervikt av Tillväxtmarknader, säger Mikael Wik.

Samtidigt finns risken att marknaden har för högt ställda förväntningar vad gäller lönsamhet och vinsttillväxt. Europa och Japan har således neutral rekommendation i portföljen.


I väntan på räntehöjningar
Penningpolitiken fortsätter att diktera villkoren på räntemarknaden. Centralbankerna har vidhållit sin relativt försiktiga linje där den allmänna tonen fortsätter att vara avvaktande – trots stora skillnader i penningpolitiken. 

Den främsta förklaringen till detta är den tröga inflationsutvecklingen – även den välsynkroniserad på flera håll – vilket gör utvecklingen än mer besvärlig. 

Ränteutvecklingen globalt har i sin tur varit blandad. Till skillnad från de internationella, har de svenska marknadsräntorna fallit sedan föregående investeringsstrategi publicerades. Detta till följd av en något mjukare tongång i Riksbankens senaste räntebeslut samt av ett relativt svagt inflationsutfall i oktober 2017.

Den internationella ränteutvecklingen har däremot visat uppgångar, i synnerhet i USA. Amerikanska centralbanken Federal Reserve har som ytterligare ett led av åtstramningar efter räntehöjningar även börjat minska innehaven av statsobligationer, främst de med kortare löptider. 

I oktober förlängde ECB enligt förväntan programmet för tillgångsköp men den alltjämt starkare ekonomiska utvecklingen i euroområdet har likväl fått även de europeiska räntorna att stiga något sedan i september.

Trots den generellt starka ekonomiska utvecklingen, fortsätter den faktiska inflationsutvecklingen att delvis hålla tillbaka centralbankernas normaliseringsplaner. Inflationsutvecklingen har bekymrat centralbankskollektivet än mer under den gångna hösten då den faktiska inflationstakten, samt de långsiktiga marknadsförväntningarna på densamma, på de flesta håll underskridit målsättningen på 2 procent.

Särskilt Federal Reserve, som tidigare förklarat den låga inflationen som tillfällig, har börjat fokusera på de låga inflationsförväntningarna. 

– Vår bedömning är dock fortfarande att den underliggande starka konjunkturen kommer lyfta upp inflationen framöver, om än i maklig takt. Riksbankens fokus framöver kommer primärt vara att följa hur ECB agerar samt den svenska kronans växelkurs. Därmed vidhåller vi att Riksbanken inte kan avvika för mycket från ECB:s penningpolitik eftersom det skulle kunna riskera en alltför stark kronutveckling, säger investeringsstrateg Johanna Högfeldt.


Räntepolitik och tillgångsköp i fokus
Räntehöjningar väntas inte från Riksbanken förrän i mitten av nästa år, vilket ser ut att bli ungefär ett halvt år före ECB. Marknadens fokus inriktas även i fortsättningen mot tillgångsköpen där Riksbanken trots allt förmodas avsluta stödköpen före ECB – sannolikt redan efter årsskiftet. De amerikanska räntorna väntas sakta fortsätta uppåt i paritet med Fed:s gradvisa räntehöjningar.

Swedbank bedömer i dagsläget att sannolikheten för räntehöjningar rent generellt är mycket större än räntesänkningar, varför både korta och långa räntor successivt bör stiga. Kortränteutvecklingen kommer följa förväntansbilden på de kommande räntehöjningarna från centralbankerna. Den starka tillväxten och centralbankernas gradvisa nedtrappning av tillgångsköpen väntas få långräntorna att stiga marginellt mer än de korta. 

För en ränteplacering innebär det en förhöjd ränterisk. Den låga kupongen genererar en väldigt låg avkasting och det krävs relativt stor ränterisk (lång duration) för att nå en positiv räntenivå. Därutöver gör dagens låga kuponger ränteinvesteringar än mer känsliga för kapitalförluster. Trots den senaste tidens räntenedgång är den löpande avkastningen inklusive kupong (total avkastning) fortfarande negativ för en statsobligationsfond.

– Mot bakgrund av vår marknadsvy förespråkar vi därmed en kort ränterisk (duration) i ränteplaceringar. Ett alternativ för en något högre avkastning, men fortfarande med en begränsad ränterisk, är Roburs korträntefond plus, säger Johanna Högfeldt.

Fonden har en större kreditexponering än en vanlig korträntefond i och med ett stort och brett urval av krediter med hög kreditvärdighet, men kategoriseras fortfarande som en räntefond. Fonden kan därmed erbjuda en något högre avkastning än en vanlig penningmarknadsfond.


Höga förväntningar inprisade
Det konjunkturella läget fortsätter att gynna kreditplaceringar, där premierna på obligationer med högre rating – så kallade Investment Grade (IG) – har sjunkit ytterligare. Samtidigt är premierna för High Yield-obligationer (HY) – alltså obligationer med sämre rating – mer eller mindre oförändrade. 

De underliggande faktorer som driver kreditmarknaden är i princip desamma som driver aktiemarknaden, där lätta kreditförhållanden i form av låga räntor, låg volatilitet samt lågt antal konkurser ligger som en grund för den positiva utvecklingen. 

Kreditcykeln går hand i hand med konjunkturcykeln och en fortsatt stark konjunktur stödjer kreditsektorn i allmänhet. Emellertid återspeglas detta också i prissättningen då kreditpremier, i synnerhet för High Yield-obligationer (HY), ligger på historiskt mycket låga nivåer. 

Därmed är potentialen för fortsatta kapitalvinster i form av ytterligare nedpressade premier begränsad. Samtidigt är risken för kraftiga så kallade ”isärspreadningar” relativt liten på grund av det rådande konjunkturella läget, samt det låga antalet konkurser i allmänhet. Kredittillgångar bör därmed i dagsläget ses snarare som värdebevarande än värdeskapande.

Swedbank vidhåller en neutral vy på både Investment Grade och High Yield. Krediter, i synnerhet High Yield, är mindre känsliga för stigande räntor än statsobligationer, varför Swedbank väljer att finansiera övervikten i aktier enbart med undervikt i räntor.  

– Vi förordar en kort ränterisk för både High Yield och Investment Grade trots att ränterisken (durationen) generellt tenderar att vara lägre för High Yield, säger Johanna Högfeldt. 


Klicka här för att läsa Investeringsstrategin för december månad. 

Swedbank TV
Se specialsändning om Aktiestrategin