För några år sedan var det inte många som visste om att bitcoin fanns eller hade något intresse för företeelsen. Men i år har bitcoin (BTC), Ethereum (ETH) och andra kryptokurvor utan konkurrens blivit den nya hetaste tillgången. 

I början av året handlades bitcoin under 1 000 dollar, medan de några veckor före utgången av 2017 redan närmade sig 20 000 dollar. Ethereums kursutveckling är ännu mera slående den har stigit från 10 dollar till över 800 dollar.  Även om årets kursresa i stort sett gått i en riktning, åtföljdes den av massiv volatilitet.

Vad ligger då bakom denna explosionsartade kursutveckling? Är det en bubbla? Eller är det, som vissa hävdar, en seriös ersättare för traditionella pengar och ett hot mot centralbankerna över hela världen? 

Det grundläggande värdet av varje kryptovaluta är svårt att mäta - det finns inga underliggande tillgångar, inga institutioner och inga framtida kassaflöden. Eftersom det inte finns några tillgångar som stöder kryptovalutorna, så är den enda faktorn som definierar deras marknadspris konsensus mellan köpare och säljare. Med andra ord kan det "sanna värdet" för ett bitcoin vara en dollar eller det kan vara 100 000 dollar. Visst är konsensusen i sig mycket beroende av efterfrågan och tillförseln av ny kryptovaluta. Men konsensus kan också vara fel. Därför är det värt att titta på vad som ligger bakom den hetaste tillgången 2017.


Är bitcoin verkligen en valuta? 
Förklaras bitcoins och andra kryptovalutors värdeökning av ett växande antal transaktioner eller av ökad riskbenägenhet? 

Antalet bekräftade bitcoin-transaktioner per dag har i stort sett fördubblats sedan början av förra året, medan värdet ökat mer än tjugo gånger. En tydlig skillnad, vilket indikerar att bitcoin uppfattas som "värdebevare", inte ett lovande nytt sätt att utföra transaktioner.

Och det är osannolikt att antalet transaktioner kommer att öka väsentligt i framtiden. Varför? Det finns en tydlig teknisk begränsning - blockens storlek, i vilken transaktioner är buntade, är 1 megabyte och de bekräftas var tionde minut eller så. Detta gör en maximal kapacitet på sju bitcoin-transaktioner per sekund. Det är cirka 1 000 gånger färre än till exempel Visa processar per sekund. 

Vidare kräver utvinnandet av nya bitcoins (mining) och bekräftelser av transaktioner mycket datakraft och el - cirka 200 kWh per transaktion. Alla bitcoin-transaktioner per år använder följaktligen mer el än alla tre baltiska länder konsumerar under ett år. Bitcoin är alltså varken en billig, effektiv eller miljövänlig betalningsmetod. 

Bitcoin-koden skulle naturligtvis kunna ändras men hittills har det varit mycket svårt att hitta konsensus mellan utvinnare (miners) och utvecklare. Följaktligen har vi inte fått se någon utveckling av bitcoin. Däremot utvecklas nya alternativ.


Höga transaktionskostnader 
Den genomsnittliga transaktionsavgiften har fluktuerat mellan 2 och 6 dollar och har nyligen stigit till så mycket som 20 dollar. 

Den låga transaktionshastigheten och höga avgifter gör bitcoin till ett mycket otympligt och dyrbart betalningsmedel för dagliga inköp. Samtidigt gör möjligheten till anonyma värdeöverföringar bitcoin till ett mycket attraktivt medel för olagliga betalningar, skatteflykt och penningtvätt. Några kommentatorer har kallat bitcoin för en "stor produkt för brottslingar". 

Tidigare Federal Reserve-ordförande Alan Greenspan har jämfört bitcoin med 1700-talets amerikanska kolonialvalutor, som så småningom blev värdelösa. "Människor köper alla sorters saker som är värdelösa", sa han. Med tanke på bitcoins tekniska begränsningar och den långsamma transaktionshastigheten är det osannolikt att bitcoin blir en utbredd betalningsmetod, men den kan fortfarande hitta sin nisch (och kanske inte bara bland brottslingar).


Är bitcoin ett (lovande) tillgångsslag? 
Den snabba prisuppgången på bitcoin förklaras ibland av att utbudet är strikt begränsat. För närvarande har 16,7 miljoner bitcoins utvunnits. Den teoretiska maxnivån är 21 miljoner bitcoins. Detta bör göra bitcoin inflationsbeständiga, i ännu högre grad än guld eller andra ädelmetaller. 

Dock kan förekomsten av endast ett begränsat utbud bestridas av de många tidigare nämnda alternativen. Bitcoin Cash (BCH) föddes i somras, följt av Bitcoin Gold (BTG) i oktober. Antalet Bitcoin må vara begränsat, men bitcoin kan skapa och gör ett obegränsat antal avkommor - ibland effektivare och tekniskt mer avancerade än sin föregångare. I december väntas minst fyra avkommor - Bitcoin Uranium, Bitcoin Cash Plus, Super Bitcoin och Bitcoin Platinum.

Argumentet att utbud är begränsat är bräckligt eftersom alla kan skapa alternativa kryptovalutor som kan användas som betalmedel. Om utbudet av blå småstenar är mycket begränsat behöver man inte betala miljoner för en av dem - om gröna stenar är lika bra eller till och med bättre ersättare.

Eftersom utvinningen av de av de första mynten var relativt lätt och blir det allt svårare, så är de största vinnarna de som var med tidigt i spelet. Dessutom är det så att eftersom bitcoin inte genererar några kassaflöden så kan man bara tjäna något på dem om det finns fler nya köpare som är villiga att betala allt högre priser. Föga överraskande har jämförelser gjorts med ett Ponzi-upplägg. Man kan hävda att detta är en funktion som delas av alla fiatvalutor. Men det är därför fiatvalutor inte stiger i värde med 1 000 eller 5000 procent per år.

En sak är säker - de flesta kryptovalutor vilar på mycket experimentell grund och är varken bra för transaktioner eller sparande. Detta illustreras väl av den enorma volatiliteten av deras värde. Bitcoin toppade på 4 900 dollar i början av september, varefter de under två veckor kraschade till knappt 3 000 dollar efter en reglering i Kina (mer om det senare), innan de snabbt återhämtar sig över följande helg. I början av november sjönk bitcoins pris från 7 500 dollar till under 6000 dollar under en vecka. Det återhämtade sig sedan tillbaka till 7 000 dollar. Volatiliteten har varit ännu högre under den sista månaden - en daglig svängning på 10-20 procent har inte varit inte ovanlig.


Ett himmelrike för spekulanter
Denna typ av volatilitet kan vara spekulanters uppfattning om himmelriket, men den illustrerar tydligt att Bitcoin trots den enorma kapitaliseringen mellan 200 och 300 miljarder dollar (beroende på vilken dag man mäter) fortfarande är en väldigt sårbar tillgång och en mycket opraktisk valuta. 

Detta har inte stoppat (eller kanske uppmuntrat?) börser från att hoppa på tåget - CME och CBOE har redan godkännande från CFTC och lanserar Bitcoin terminer (futures). Nasdaq och Cantor Exchange vill också in. Nyheten om att det kommer att finnas optioner och andra derivat av Bitcoin var en av faktorerna bakom den kraftiga uppgången i slutet av året. Säkert, säger entusiasterna, stärker skapandet av handelsbara derivat Bitcoin genom att placera dem bredvid fiatvalutor och råvaror, som till exempel guld. Men terminer kan också underlätta tagandet av korta positioner i Bitcoin och betyder inte att det kommer att bli en mindre volatil tillgång, som är lämplig för privatinvesterare.