Den globala aktiemarknaden steg med 14 procent, räknat i kronor, och inkluderar vi utdelningen blev det en totalavkastning på 17 procent. Utvecklingen för Stockholmsbörsen blev något lägre, 10 procent, då kronans svaga utveckling gynnade utländska investeringar i större utsträckning. Även företagskrediter hade en gynnsam utveckling och ökade med i snitt 6 procent. Räntemarknaden fick en något svagare utveckling efter att inflationsförväntningarna ökade under slutet av året, men lyckades ändå leverera en avkastning om 2 procent för helåret. Sammantaget får 2016 sammanfattas som ett överraskningens år som inleddes väldigt svagt men där konjunktursignalerna förbättrades under sensommaren och hösten och drog med sig marknaderna upp.


Politiska risker och centralbanker dominerade
2016 kom på många sätt att bjuda på såväl politiska överraskningar som ett trendbrott för centralbanker, räntor och inflationsförväntningar. Centralbankerna har, precis som tidigare år, spelat en avgörande roll för de finansiella marknadernas utveckling. Då Federal Reserve höjde räntan för första gången på nästan ett decennium, i december 2015, kom det att sätta press på framförallt aktiemarknaden under inledningen av året. Detta späddes på ytterligare av osäkerhet kring tillståndet i den kinesiska ekonomin och ett fortsatt fallande oljepris. Något som fick centralbankernas kommunikation att mjukna återigen och den japanska centralbanken valde, i likhet med den svenska och europeiska motsvarigheten, att sänka räntan till negativt territorium. 

En mer expansiv penningpolitik pressade dock aktiemarknaden då framförallt finanssektorn missgynnades av det lägre ränteläget. Men den japanska centralbanken var inte klar där, utan valde utöver det att också utöka sina kvantitativa lättnader. 

Även Riksbanken fortsatte sin kamp för att få igång inflationen genom att såväl sänka reporäntan ytterligare, till -0.5 procent, som att bredda och förlänga de månatliga stödköpen. Något som i stort sett var i linje med hur ECB agerade under året. Närmast någon form av normaliserad penningpolitik är Federal Reserve som sedan flera år avslutat sina stödköp och till sist i december kom att höja räntan för andra gången efter finanskrisen. Samtidigt annonserades att Fed  under 2017 förväntar sig ytterligare en höjning utöver de två som fanns i prognosen sedan tidigare.


Oväntade valutgångar ändrade spelplanen
Federal Reserves lite hökaktiga tongångar mot slutet av året får delvis tilldelas Trumps överraskande seger i det amerikanska valet. Men Trumps vinst var kanske ändå inte den största överraskningen under året. Det brittiska folkets val att i en

folkomröstning rösta för att England skulle lämna det europeiska samarbetet får ses som en än större överraskning sett till marknadsrörelserna. I dagsläget är processen ännu i sin linda med flertalet kvarstående frågetecken, men efter en initial flykt från riskfyllda tillgångar visade det sig att bättre tillväxtutsikter trumfade osäkerheten som uppstod efter folkomröstningen och aktiemarknaderna hämtade snabbt tillbaka förlorad mark.


klassiska finanspolitiska stimulanser
När Trump stod klar som segrare i det amerikanska valet annonserade han vad som i mångt och mycket får ses som klassiska finanspolitiska stimulanser med satsningar på bland annat skattesänkningar och infrastruktur. Men även åtgärder som lägre bolagsskatter, skatteamnesti för amerikanska bolag att ta hem kapital från utlandet och enklare regelverk för amerikanska banker står på agendan. Åtgärder som sammantaget talar för stigande vinster för de amerikanska börsbolagen, vilket har resulterat i stigande börskurser, och den amerikanska börsen har nu stigit åtta år i rad. 


Starkare dollar och stigande långräntor
Men åtgärden att börja stimulera en ekonomi som nått relativt långt i sin återhämtning riskerar att skapa inflationstryck och det är främst mot bakgrund av det som vi kan konstatera att den största påverkan på marknaderna efter valutgången, har varit tydligt stigande långa marknadsräntor, vilket i sin tur också resulterat i en fortsatt förstärkning av dollarn.

Ett faktum som också kom att spela in i marknadens syn på de olika regionerna där Tillväxtmarknaderna på grund av detta kom att hamna under press. Bland annat mot bakgrund av den många gånger stora skuldsättningen i dollar, vilket får en dollarförstärkning att öka skulden i lokal valuta. Efter Trumps vinst kunde vi notera rekordstora utflöden av krediter från Tillväxtländerna, liksom det faktum att investerare sålde av amerikanska statspapper för att framförallt investera i mer riskfyllda tillgångar så som aktie-ETF:er. 


Återhämtning i råvarupriserna
Men det var inte bara det amerikanska valet som bidrog till att inflationsförväntningarna började ta fart, även råvaror hade en bidragande effekt, främst på grund av ett stigande

oljepris. Just oljepriset var under inledningen av året under kraftig press, nere på så låga nivåer som strax under 28 dollar per fat. Delvis återfanns förklaringen i en konjunkturoro, men framförallt förklarades det av överproduktion. Efter den svaga inledningen kom priset att återhämta sig och har fortsatt att stiga under

resten av året. Bidragande till den positiva prisutvecklingen var också det faktum att OPEC till sist lyckades nå en överenskommelse om att dra ner på oljeproduktionen. Även metaller som zink, koppar och aluminium hade en positiv prisutveckling under andra halvåret vilket gav en positiv utveckling för råvarufonder.


Signalerna om global ekonomisk återhämtning
Under sensommaren blev signalerna om en global ekonomisk återhämtning allt tydligare med positiva utfall i allt från inköpschefsindex till ökad konsumtionsvilja i privat sektor, något som också visade sig i analytikernas vinstprognoser som för första gången på flera år reviderades upp. De bättre utsikterna för bolagens vinster skapade ytterligare medvind för aktiemarknaden som har handlats i en positiv trend hela vägen fram till årsskiftet. Sammantaget summerades 2016 till ännu ett positivt år för riskfyllda tillgångar.

Se även Årskrönikan i Aktie-TV