Veckan som gick
I förra veckans intensiva nyhetsflöde kom förslaget om en ny skattereform i USA lite i skymundan, men skulle den gå igenom, vilket inte är säkert, så skulle det bli den första skattereformen i USA sedan 1986. I övrigt kom fortsatta rapporter att stötta aktiemarknaden som ännu en gång visade stigande kurser, för Stockholmsbörsens del innebar det en uppgång med 0,5 procent. Starkast i svenska kronor mätt var Tillväxtmarknader med en uppgång på 2,3 procent.


It-bolagen ångar på
Efter att Apple rapporterat efter börsstängning i torsdags, har nu de flesta tyngre amerikanska IT-bolagen lämnat siffror för kvartalet upp till september. Förväntningarna har i stort överträffats och fortsatt driva ledande index, Nasdaq framförallt. Det gäller breda kategorier av IT, från Microsoft och IBM, till Amazon, Alphabet, Facebook och Apple. 

– Enbart Amazon, som visserligen inte är att betrakta som ett strikt IT-bolag, adderade dagen efter sin rapport 62 miljarder USD i marknadsvärde. Det är mer än värdet av vart och ett av mer än 400 bolag i S&P-indexet, eller som marknadsvärdet av hela transportjätten FedEx, säger Johannes Bjerner, investeringsstrateg.

MSCI:s IT-index är i år upp knappt 37 procent, att jämföra med knappt 16 procent för det breda indexet. 

– Tillväxt står naturligtvis i fokus för de här bolagen, men också lönsamhetsutvecklingen övertygar. För ett produktbolag som Apple har guidningen inför det viktiga december-kvartalet, inte minst för iPhone X som började säljas globalt på fredagen, varit i fokus, säger Johannes Bjerner.

Apple överträffade högt ställda förväntningar på sin rapport, och lämnade en stark prognos för innevarande kvartal, inom både produkt- och servicesektorn. Bolagets marknadsvärde var under fredagen över 900 miljarder USD – det högsta någonsin för ett amerikanskt företag – och det initiala intresset för den nya telefonen var som vanligt stort. Apple säger sig även ha full kontroll på eventuella flaskhalsar i produktionsledet.


Stark data på amerikansk sysselsättning
Förra veckans amerikanska jobbstatistik var väntat stark och visade den högsta tillväxten på ett år, även om den kom in lite under prognoserna. Under oktober månad hade den amerikanska arbetsmarknaden en tillväxt på 261 000 nya arbeten, jämfört med genomsnittet de senaste tre månaderna på 162 000 nya arbeten.  

Samtidigt reviderades siffrorna för såväl augusti och september upp, och efter att ha tagit hänsyn till de justeringarna är oktobersiffrorna i linje med förväntningarna. Nästan hela tillväxten under förra månaden tillskrivs den privata sektorn, där aktiviteten i sydöstra USA, framförallt inom näringar relaterade till restaurang/pub, skjöt uppåt. Det kan förklaras med att verksamheter återvände till mer normal verksamhet, jämfört med tidigare månader där extremt väder påverkat affärer och befolkning. 

Restaurang/pub adderade 89 000 jobb, efter att ha tappat nästan 100 000 månaden innan. Yrkeskategorin är generellt lägre avlönad och sysselsättningsökningen bidrog därför till att den totala löneutvecklingen för amerikansk ekonomi i oktober låg under förväntan. En något lägre deltagandegrad på arbetsmarknaden föregående månad bidrog till att arbetslösheten föll till 4,1 procent, den lägsta sedan år 2000. 

– Nästa månad får vi en mer representativ bild av hur amerikansk arbetsmarknad utvecklas, men inget i fredagens siffror tyder på avmattning. Sammantaget är det en rapport som ger stöd för en eventuell styrräntehöjning från Fed i december, säger Johanna Högfeldt, investeringsstrateg.


Marknaden gillade nya Fed-chefen
På torsdagen förra veckan utsåg president Donald Trump den nya Fed-chefen efter det att nuvarande ordförande Janet Yellen inte fått förtroendet att sitta ytterligare en mandatsperiod. Valet föll på Jerome Powell, den minst kontroversiella kandidaten ur ett marknadsperspektiv.

Powell har suttit i ledningen för Federal Reserve sedan 2012 och väntas fortsätta med centralbankens rådande penningpolitik, främst då han aldrig har röstat annorlunda än Janet Yellen eller har uttryckt skepsis kring Feds rådande policy. 

Med andra ord väntas räntehöjningar och justering av balansräkningen fortgå i den takt som tidigare har kommunicerats från den amerikanska centralbanken. Något som inte nödvändigtvis hade varit fallet om den andra kandidaten, Stanfordekonomen John Taylor, hade utsetts. Taylor har beskrivits som betydligt mer hökaktig än Powell, och har exempelvis kritiserat Federal Reserve för att bedriva en alldeles för stimulativ penningpolitik. 

– Beskedet togs emot med en axelryckning från marknaden där endast mindre rörelser konstaterades på såväl valutamarknader som övriga finansmarknader, säger Johanna Högfeldt. 

Även Trump själv uttryckte under sin presidentkampanj stark kritik mot centralbankens stimulativa penningpolitik, men har efter sitt tillträde som president tonat ner den kritiken. Utnämningen av Powell måste formellt godkännas i Senaten, men väntas inte stöta på något motstånd där.


Skepticism trots börsstyrka
I flertalet undersökningar uppger privata investerare en fortsatt positiv syn på den kommande börsutvecklingen. Denna inställning har också materialiserat sig i form av att privata investerare haft en mycket stor andel av sitt kapital allokerat till aktiemarknaden och därmed också varit med i hela det senaste årets börsuppgång. Värt att notera är dock att denna underliggande syn på utvecklingen skiljer sig åt vad gäller institutionella investerare. 

Fram till mitten av 2015 var riskaptiten hög även hos institutionella investerare, men efter den sättning som skedde därefter har riskaptiten inte återfunnit sig hos de institutionella investerarna. Dessa har därmed varit högst motvilliga ”tjurar” under hela den uppgång som skett sedan sommaren 2016, och därmed ännu inte ökat på sin riskaptit i nämnvärd utsträckning. 

– Det är inte för inte som den rådande börsuppgången informellt kallas för den mest hatade uppgången någonsin, säger Johannes Bjerner.