I höstas tog Kepler Cheuvreux och Swedbank ett helhetsgrepp om utvecklingen inom pappersmassaindustrin och den förväntade prisutvecklingen. Då beskrevs hur snittpriserna på långfibermassa (NBSK) förväntades gå upp 3 procent över tidigare prognoser och snittpriserna för kortfibermassa (BEK) förväntades gå upp 8 procent över tidigare prognoser. Därefter förväntades en prisnedgång under senvintern.

Läs mer: Ny syn på skogsbolagen.

Nedgången har uteblivit. Prisutvecklingen har istället varit starkare än vad som tidigare förväntats, vilket innebär att prognoserna uppdateras. För långfibermassa revideras prisprognoserna upp med 9 procent och för kortfibermassa revideras de upp med 6 procent, båda för perioden 2018-19. Efter en temporär dämpning under innevarande år förväntas priserna nå historiskt höga nivåer åren därpå.

2017 kostade ett ton långfibermassa 881 dollar i snitt, men väntas kosta 989 dollar i år och 1000 dollar 2019. Ett ton kortfibermassa kostade förra året 819 dollar i snitt, men väntas kosta 932 dollar i år och 950 året därefter.


Långsiktigt positivt efter kortsiktig dämpning
På kort sikt kommer priserna plana ut något. Detta då de anläggningar som tidigare haft produktionsavbrott nu återkommer med kapacitet, samtidigt som de tre nya anläggningarna som startade 2017 får upp takten. Utöver detta har kinesiska priser legat stilla sedan årsskiftet.

Därtill produceras en tiondel av den årliga globala produktionen i tekniskt föråldrade och små anläggningar, vilka kan komma att avvecklas med kort varsel. Som det ser ut i dag ligger avvecklingsnivån för anläggningar inom långfibermassa på historiskt höga nivåer. Häri finns ännu ett skäl till marknadens styrka och den förväntade prisökningen.

En annan orsak till den förväntade prisuppgången är att massaproducenter inte signalerat några kapacitetstillskot, förutom SCA:s nya anläggning i Örstrand utanför Sundsvall. Med ledtider på ungefär två år betyder det att ytterligare massavolymer inte kommer nå marknaden på medellång sikt medan efterfrågan fortsätter att växa vilket driver priset.


Massapriser påverkar bolagsvärderingar
Pappersmassa används i konsumentrelaterade produkter såsom servetter, blöjor, papper, kartong och förpackningar. Efterfrågan på massa är strukturellt betingat av demografisk utveckling och storleken på medelklassen som konsumerar slutprodukterna. Samtliga segment växer, utom utskrifts- och skrivprodukter i Västeuropa och Nordamerika. Dock är prisnivåer volatil till naturen och prognoser för efterfrågan varit svårprognostiserad historiskt sett.

De förväntade prisökningarna får även följdverkningar för skogsindustrin och särskilt för vinstestimaten för nettoförsäljare av pappersmassa, exempelvis spanska ENCE, finska Metsä Board och UPM samt svenska SCA och Stora Enso. Även konsumentbolaget Essity, som avknoppats från SCA, påverkas.

Bolag med exponering mot pappersmassa

  • Nettoköpare: Ahlström-Munksjö, där massakostnader utgör ungefär 20 procent av totala kostnader, och Essity där massakostnader utgör mellan 15 och 20 procent av totala kostnader.
  • Nettoförsäljare (procent anger andel av rörelseresultatet som kommer från massaförsäljning): BillerudKorsnäs (3-5 procent), ENCE (cirka 80 procent), Metsä Board (cirka 10-15 procent), SCA (cirka 20-30 procent), Stora Enso (cirka 20-25 procent), UPM (cirka 5-10 procent).

Kepler Cheuvreuxs syn på bolagen

  • UPM är den mest attraktiva aktien inom sektorn med Köprekommendation till riktkursen 31,50 euro.
  • Metsä Board är den minst attraktiva aktien inom sektorn med rekommendation Minska och en riktkurs på 6,50 euro.