När Spotify i dag tar klivet in på New York-börsen kommer vd Daniel Ek inte att ringa i någon klocka för att öppna aktiehandeln. För den som vill förstå bolaget är detta en symbolisk nyckel.

Bolaget har valt att noteras genom direktlistning före den konventionella börsintroduktionsprocessen med underwriters. Enligt Carl Armfelt, förvaltare på Swedbank Robur Ny Teknik, handlar det om att Spotify vill börsintroduceras på sitt sätt.

Han och förvaltarkollegan Erik Sprinchorn ser dock metoden med direktlistning i ljuset av bolagets varumärke och vision: att demokratisera musikanvändning.

Metoden innebär att inga nya aktier ges ut och därmed tas inget ytterligare externt kapital ombord. Istället går de nuvarande aktierna rakt ut till handelsgolvet.

Många har uttolkat detta som att Spotify och vd:n Daniel Ek egentligen inte vill till börsen. Carl Armfelt och Erik Sprinchorn menar att den bilden är felaktig.

– Daniel Ek har en vision. Han vill ändra hur man konsumerar musik och hur artister producerar musik. Det vill han göra med Spotify som plattform. Han bryr sig inte om han är på börsen eller inte, han kommer göra det som krävs för att nå visionen, säger Carl Armfelt.

Ny Teknik-fonden var i mitten av mars inbjuden till Spotifys kapitalmarknadsdag i New York. Känslan i rummet var blandad. Å ena sidan ställde den 350 personer starka församlingen många skeptiska frågor, där lönsamhet är en ständig stötesten i diskussionerna om Spotifys nya hemvist på börsen.

Enligt Carl Armfelt har förhandssnacket nästan uteslutande handlat om bruttomarginaler. Alla som besökte kapitalmarknadsdagen var kanske inte redo att lyssna på bolagets underliggande budskap, men de som gjorde det fick en sorts aha-upplevelse och en djupare förståelse för vad bolaget faktiskt försöker göra bortom själva pengaintjäningen, menar fondförvaltarna.


En stor händelse
De ser själva nyfiket realistiskt på bolaget. Aktien kan tänkas vara volatil så långt som ett år efter börsintåget, till dess att marknaderna lär känna vilket djur det faktiskt är.

Men för alla som tycker om teknikbolag och svenska innovativa digitala varumärken är Spotifys börsintroduktion dock ”en stor händelse” enligt Erik Sprinchorn. 

– Det är faktiskt den enda stora konsumentplattformen som inte är amerikansk eller kinesisk. Spotify är en av de stora och råkar vara svensk, säger Erik Sprinchorn. 

Vari ligger då storheten? Enligt Ny Tekniks förvaltare är det främst bolagets ledande position inom ”music discovery” – alltså musikupptäckt.

Spotifys algoritmbaserade och egengjorda spellistor utgör 30 procent av allt som användare lyssnar på. Användare av dessa algoritmiska spellistor upplever att produkten är bättre, har lägre risk att avsluta användandet av Spotify och har högre så kallad net promoter score – alltså att de i högre utsträckning förmedlar sina positiva upplevelser till vänner och bekanta.

I dag är Spotify alltså överlägset bäst på att matcha rätt konsument med rätt musik men har enligt egen utsago en stor förbättringspotential. Bolaget självt är övertygat om att funktionaliteten kan förbättras ”något enormt”, enligt Erik Sprinchorn.


På väg mot en ny punkt
Betalande användare har hittills betalat ett månadsbelopp för att komma åt den över 30 miljoner låtar stora katalogen. Den lojaliteten kan komma att stärkas med bolagets satsningar på musikupptäckter.

– För den som varit beredd att betala de här pengarna för att komma åt musik man redan känner till är det fullkomligt revolutionerande. Spotify har totalt vridit om möjligheten att upptäcka ny musik på plattformen. Jag tror att man som användare aldrig har varit nöjdare.

När Spotify således kan peka på sin position som en musikens mellanhand stärks i sin tur förhandlingspositionen gentemot skivbolag. Då kan ännu fler skivbolag vilja fylla plattformen med ännu mer musik. Denna utveckling kallar Carl Armfelt för marknadens ”inflexionspunkt” – ett begrepp som ofta används för att beskriva skiftningar i kurvor.

– När aktiemarknaden förstår att det bolag som styr musikupptäckter har trumf på hand vad gäller förhandling kring skivkontrakt, då kommer vi till den punkten, säger Carl Armfelt. 

För Spotify är kurvan en funktion av två variabler: antalet användare och antalet användare som nyttjar de musikupptäckande produkterna.

Enligt bolagets nyligen släppta prognoser för 2018 räknar de med ungefär 95 miljoner betalande användare vid slutet av året, upp från ungefär 70 miljoner till dags dato. Totala antalet aktiva användare ska vid årsskiftet ligga mellan 198 och 208 miljoner användare. Det är dessa tiotals miljoner betalande användare som Spotify har i åtanke när man nu ska börsnoteras. 


Bredare bas stöttar visionen
Carl Armfelt tror att direktlistningen på New York-börsen är ett mer jordnära sätt att låta användare köpa in sig i visionen om en demokratiserad musikanvändning. Det kan även linjera musikbranschens intressen med användare och sammanföra betalvilja med de som skapar musik.

I dag betalar Spotify 75 öre av varje intjänad krona till skivbolagen, så det ligger i båda aktörers intresse att växa användarbasen. Men det faktum att Spotify på tio år ännu inte uppvisat lönsamhet ska inte tolkas som att en större bas späder ut intjäningen. Bolaget tjänar pengar på såväl gamla som nya kunder. Rörelseförlusten 2017 uppgick till 378 miljoner euro. Den siffran kommer enligt helårsprognosen för 2018 ligga på mellan 220 och 330 miljoner euro – trots den kraftigt utökade användarbasen.

Ny Tekniks förvaltare betonar att det viktigaste i Spotifys bransch kommer vara musikupptäckter – åt båda hållen.

– Visionen är ju att hjälpa både den som producerar och konsumerar musik. Man får en stark känsla av att detta är personer som älskar musik och de är väldigt långsiktiga med visionen. Den passionen behövs för att kunna vara den största plattformen, säger Carl Armfelt.

Utöver en bredare betalande bas och bättre produkter för musikupptäckt, tror Erik Sprinchorn att Spotify kan påvisa sitt värde för artisterna och deras distribution.

– De kan ju se hur och var vi konsumerar musik, och kan då hjälpa artister att upptäcka nya publiker. I tio år har de hjälpt konsumenterna. Nästa årtionde kanske de ägnar åt kreatörerna, avslutar Erik Sprinchorn.