Kronans senaste kraftiga försvagning mot dollarn har gått fort. Så sent som i januari i år kostade en dollar mindre än 8 kronor, och då var det många som trodde att dollarn skulle sjunka ytterligare en 50-öring i värde. Verkligheten blev en annan.

- Diametralt olika penningpolitik är stor del av förklaringen, konstaterar Anders Eklöf.

Den amerikanska centralbanken, Fed, har höjt räntan sju gånger sedan 2015, och konsekvent fortsatt enligt förväntansbilden. Ytterligare en höjning väntas i september.

- Samtidigt fortsätter Sverige att föra en mycket expansiv penningpolitik och det finns en oro för att Riksbanken återigen kan komma att göra marknaden besviken genom att skjuta fram en första tidigare förväntad räntehöjning i höst till efter årsskiftet, säger Anders Eklöf. 

Anledningen är att kärninflationen, KPIF exklusive energi, landade på 1,3 procent i juli, under Riksbankens prognos på 1,44 procent. 

Trumps upprepade handelsutspel och den rädsla de fört med sig på marknaden för att den globala tillväxten mattas av och världshandeln kan komma att krympa är en annan viktig faktor bakom kronförsvagningen. 

- Sverige är en liten nation som är mycket beroende av en stark global handel, så i lägen som detta är det närmast en ryggmärgsreflex på marknaden att sälja svenska, och för den delen även norska, kronor, säger Anders Eklöf.

Ytterligare en faktor som spelar in på marginalen är det förestående valet, där en del aktörer gör en förenklad koppling till andra länder där EU-kritiska populister haft framgångar. 

- Men att tala om Swexit, som förekommit, är fånigt. Det finns en bred majoritet i Sverige för att stanna inom EU, säger Anders Eklöf.

Över 9 kronor
Sammantaget har dessa faktorer dock gjort att dollarn handlas över 9 kronor. 

Vad kan vi då vänta oss framöver? Swedbanks grundcase är fortfarande att Riksbanken gör en första liten räntehöjning i år. 

- Risken om Riksbanken än en gång skjuter fram den förväntade räntehöjningen är en fortsatt fallande krona. Och visserligen är det ur Riksbankens perspektiv bra med en svag krona, eftersom det åtminstone i teorin leder till ökad inhemsk inflation genom högre importpriser, men kronan får inte bli hur svag som helst, säger Anders Eklöf.

För kronan talar också att Trump varit tydlig med att han inte vill se en stark dollar. Hans kritik av Feds räntehöjningar denna vecka är en kraftfull signal om detta, som även om Trump inte har makt att bestämma vad Fed gör, påverkat marknaden och försvagat dollarn de senaste dagarna. 

- Väldigt mycket av den osäkerhet och oförutsägbarhet som nu råder stavas Trump. Och oförutsägbarheten gör att det är svårt att utgå från ekonomiska variabler för att förutsäga valutautvecklingen. Tidigare var politisk risk något som i hög grad förknippades med tillväxtmarknadernas valutor. Nu finns den överallt, säger Anders Eklöf.

Med rådande osäkerhet kan kronan på kort sikt mycket väl fortsätta att försvagas mot dollarn, bland annat eftersom det saknas aptit på marknaden att köpa mindre valutor, och dit räknas kronan. Men långsiktigt tror Anders Eklöf och Swedbank på en starkare krona. 

Långsiktiga amerikanska problem 
Det finns flera skäl för denna syn. Dels befinner sig kronan på en nivå där den tidigare reverserat, och dels är amerikansk ekonomi kortsiktigt väldigt stark, men långsiktigt finns problem. 

Tanken med Trumps sänkta företagsskatter är att de i kombination med handelshinder och ökad protektionism ska få amerikanska företag att ta hem kapital och investera det på hemmaplan. 

- Såhär långt har det inte fungerat. Företagen har använt pengarna till återköp av aktier och utdelningar och generellt leder protektionism till lägre produktivitet och högre inflation, säger Anders Eklöf. 

Ur ett valutaperspektiv menar han också att veckans all-time-high på de amerikanska börserna är något märklig. Cirka hälften av S&P500 är exponerat mot en starkare dollar och det kommer att märkas framöver. 

Den amerikanska ekonomin var stark redan innan företagsskatterna sänktes, men den nuvarande extra tillväxten i kölvattnet av skattesänkningarna är lånefinansierad och det växande amerikanska budgetunderskottet är långsiktigt inte hållbart.  


Mindre expansiv penningpolitik i Europa 
Även om räntorna för närvarande är mycket högre i USA än i Euro-området och i Sverige så signalerar ECB att den är på väg mot en mindre expansiv penningpolitik och då ökar Riksbankens utrymme att höja räntan här hemma. 

Å andra sidan blev ECB omedelbart försiktigare när Trump började tala om biltullar på importerade europeiska bilar, och blir ECB försiktigare, ja då blir Riksbanken också försiktigare. 

- Det är snabba och tvära kast för närvarande och mycket som står på spel. Om Trump lyckas med att införa omfattande handelshinder och det blir ett fullskaligt handelskrig så kommer Sverige att hamna i ett riktigt prekärt läge med försämrad tillväxt och högre importerad inflation. Men stannar det vid det som hittills hänt är det inte hela världen, säger Anders Eklöf.