Marginellt stigande marknadsräntor
Marknadsräntorna har stigit marginellt sedan föregående investeringsstrategi publicerades i början av november. Dock har utvecklingen på räntemarknaden varierat och varit något volatil under tiden, där framför allt den amerikanska räntemarknaden periodvis visat relativt snabba rörelser uppåt.

Utvecklingen har skilt sig mellan de olika geografiska regionerna och ränteuppgången har varit störst i USA där korta räntor har stigit över 20 punkter. De svenska marknadsräntorna har ökat några punkter och i euroområdet har räntorna noterats något lägre jämfört med i början av september.

Centralbankerna har fortsatt den inslagna och välkrattade vägen med signaler om en mindre lätt penningpolitik framgent. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) höjde enligt marknadens förväntningar styrräntan med 25 punkter i september, vilket också förklarar ökningen i de amerikanska korträntorna.


Riskaptit påverkar ränterörelser
Förutom centralbankspolitik har räntemarknaden påverkats även av inflationsförväntningar och marknadens allmänna riskaptit. Riskaptiten minskade kraftigt på marknaden när den amerikanska tioårsräntan steg relativt snabbt med cirka 20 punkter till den högsta nivån på sju år.

– En viss oro smög sig in på räntemarknaden att Fed kommer att höja räntan mycket högre än den så kallade neutrala räntenivån, alltså den räntenivå där penningpolitiken varken är stimulerande eller åtstramande, förutspåtts att ligga. Oron baserade sig inte på nivån utan på hastigheten i rörelsen, säger Johanna Högfeldt, investeringsstrateg Swedbank Strategi & Allokering.

Förväntansbilden i USA mellan marknaden och centralbanken skiljer sig på 1–2 års sikt där Fed förväntar sig två till tre höjningar mer än vad marknadsaktörerna gör. Detta inger en viss oro för att räntorna i USA stiger snabbare än förväntat.

Samtidigt har förväntansbilden på den amerikanska inflationstakten mattats av något, delvis på grund av lägre energipriser. Fed bedömer i dagsläget att styrräntan kommer att toppa kring 3,50 procent för att sedan successivt långsiktigt sjunka ner till cirka 3 procent.

– Utifrån ett historiskt och ekonomiskt perspektiv är dessa nivåer fortfarande mycket låga då den genomsnittliga styrräntenivån i USA har legat på cirka 5 procent samtidigt som den rådande nominella tillväxten i dag ligger på historiskt höga cirka 5 procent, säger Johanna Högfeldt.


Centralbankernas agerande pekar mot högre räntor
Riksbanken har under hösten tydliggjort att styrräntan kommer att höjas antingen vid december- eller vid februarimötet. Inflationsutvecklingen ligger över målsättningen på 2 procent trots att takten i oktober överraskade något på nedsidan jämfört med vad analytikerna och Riksbanken själv förväntade sig.

– Marknaden prisar nu in en större sannolikhet till decemberhöjning jämfört med i september, och vår bedömning är att Riksbanken kommer att ta tillfället i akt och höja räntan i december, säger Johanna Högfeldt.

När det kommer till långräntor korrelerar de svenska räntorna väldigt starkt med de internationella räntorna, i synnerhet med de europeiska. De globala marknadsräntorna förväntas att fortsätta att stiga men i en långsam takt.

Den minskade centralbankslikviditeten, på grund av minskade stödköp på flera håll, kommer att bidra till ränteuppgången globalt. Därtill kommer också det ökade utbudet av statsobligationer i USA.

– Vi ser i dagsläget en mycket liten sannolikhet på kort och medellång sikt att räntorna skall stagnera på lägre nivåer. Det som periodvis kan få räntorna att falla är naturligtvis en förnyad oro på de finansiella marknaderna, en fortsatt försämring i inflationsutvecklingen eller en kraftig inbromsning i den globala tillväxten, säger Johanna Högfeldt.

Eftersom de svenska långräntorna i dag är i princip på samma nivåer som i början av september har avkastningen i de långa ränteplaceringarna varit strax under noll. I denna strategi neutraliserar Swedbank undervikten i statsräntor.

– Omviktningen i räntorna är dock enbart en spegelbild av vår reducering av övervikten i aktier. Eftersom vi än inte ser någon större avkastningspotential i de svenska statsräntorna bör denna neutrala vikt i räntor i dagsläget likställas med en kassabehållning. Vi förordar generellt en kort ränterisk, eller duration, på grund av vår vy på stigande räntor och behåller därför undervikt i långräntor, avslutar Johanna Högfeldt.


För aktiva kunder rekommenderar Swedbank fonden Räntefond Kort Plus för kort duration, och fonden Swedbank Robur Obligationsfond för lång duration.


Läs Swedbanks Investeringsstrategi för december månad här.

Se sändning om ny Investeringsstrategi.