Veckan som gick
Den gångna veckan var betydligt lugnare än föregående, och börserna i både Europa och USA återhämtade sig något sedan det tidigare fallet till följd av ny lönestatistik från USA. Volatiliteten sjönk också tydligt men vi lär sannolikt få vänja oss vid en tillvaro med högre volatilitet än tidigare. 

Valutamarknaden har präglats av fortsatt svagare dollar som i sin tur också bidragit till återhämtningen på den amerikanska börsen. Swedbank uppdaterade i veckan sin Investeringsstrategi, där aktier fortfarande framhålls som det mest attraktiva tillgångsslaget. I denna vecka kommer fokus ligga på konjunkturindikatorer i form av olika inköpschefsindex samt bolagsrapporter.


Optimismen återvände
Under veckan som passerade kom optimismen tillbaka på världens aktiemarknader: volatiliteten föll tillbaka, kronan stärktes och oljepriset steg. Rapportfloden för det fjärde kvartalet fortsatte men även på makrofronten kom vissa intressanta siffror. Den mest spännande av dessa siffror kom i onsdags då USA rapporterade inflation för årets första månad.

– Takten i inflationen visade sig stiga men i en måttlig takt. Marknadsreaktionen blev därmed kortvarig, vilket vi ser som ett tecken på att det ligger högre inflation och högre räntor i aktiemarknadens förväntansbild. Så länge inflationen inte accelererar i alltför snabb takt så ser vi alltså inte detta som ett hinder för vår positiva börssyn, säger investeringsstrateg Mattias Isakson.

Den starka synkroniserade makroutvecklingen, understödd av eftersatta investeringar, filtrerar ned till en solid vinsttillväxt som huvudargumentet till att vara överviktad i aktier. Övervikten stöds även av de ur ett historiskt perspektiv fortsatt låga räntorna. Inom aktiebenet återfinns de starkaste vinstutsikterna i USA och därför överviktas regionen i den senaste Investeringsstrategin. Detta finansieras genom att undervikta Europa, där vinststödet inte längre är lika starkt.


USA:s inflation tuggar på men än hotas inte tillväxten
Oron på marknaden inför förra veckans inflationsstatistik var påtaglig mot bakgrund av den stigande lönestatistiken i USA som fick börserna att falla. Inflationen visade sig öka något mer än förväntat där energipriserna bidrog mest. Inflationen landade däremot på 2,1 procent, som är strax över amerikanska centralbankens Fed:s målsättning på 2 procent, och den månatliga ökningen på 0,3 procent var den största på ett år.

Däremot håller sig kärninflationen fortfarande under 2 procent och har gjort så större delen av förra året. För att Fed ska nå sitt inflationsmål är det avgörande att inflationen varaktigt stabiliserar sig strax över 2 procent, vilket kräver att den mindre volatila kärninflationen också stiger.

Marknadseffekten efter statistiken blev initialt negativt på börsen men aktiemarknaden återhämtade sig relativt snabbt. Amerikanska långräntor har fortsatt stiga och nuddat på den högsta nivån sedan 2014. 

–  Uppgången drivs av både ökade inflationsförväntningar och ökad sannolikhet för centralbanksagerande mot bakgrund av den höga aktiviteten i ekonomin, säger investeringsstrateg Johanna Högfeldt.

Dollarn fortsätter i sin tur att försvagas då valutamarknaden snarare fokuserar på USA:s kommande skuldsättning än stigande räntor, framförallt då realräntorna fortsatt ligger på historiskt låga nivåer. 

– Aktiemarknaden tog fasta på den underliggande tillväxten som förväntas balansera ett ökat inflationstryck och där inflationen i slutändan förväntas stiga gradvis, säger Johanna Högfeldt.


Riksbanken sitter still i båten
Precis som väntat lämnades såväl räntan som räntebanan oförändrade efter veckans penningpolitiska möte och reporäntan är fortfarande -0,5 procent. Även om Riksbanken bedömer ekonomin som stark så förväntar man sig en något lägre inflationstakt, och man väljer därför att fortsätta med den expansiva penningpolitiken. Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig dock mot att låta räntan vara oförändrad och hade hellre sett en höjning.

I vanlig ordning synades pressmeddelandet in i minsta söm och det som fick analytikerna att reagera var att man indikerade långsamma höjningar ”under andra halvåret i år”. Tidigare har man uttryckt det som att man börjar höja räntan ”i mitten av 2018” och den nyansskillnaden tolkades som att en höjning är att vänta en aning senare än tidigare annonserat.

– Marknaden reagerade inte nämnvärt på Riksbankens besked men jämfört med förväntasbilden från i december, efter senaste räntebeskedet, så tycks förväntningarna på en högre ränta ha stigit. Vår bedömning är att vi kommer befinna oss i en lågräntemiljö ännu en tid och vi fortsätter att undervikta ränteplaceringar i vår allokering, samt förespråka kort duration, säger Johanna Högfeldt. 


Obruten japansk expansion
Japans BNP för perioden oktober-december 2017 (+0,5 procent annualiserat) är lite under förväntade +1 procent och det svagaste kvartalet på två år – men samtidigt det åttonde i rad med tillväxt, och därför landets längsta expansion sedan slutet av 80-talet. Delindexen för privat konsumtion och investeringsaktivitet är båda uppmuntrande. BNP-siffrorna är preliminära och ofta föremål för betydande justering, men indikerar att ekonomin under 2017 växte med 1,6 procent.

– Det är stabilt men inget som i sig driver prisutvecklingen i Japan eller ger centralbanken Bank of Japan anledning att ändra sin expansionspolitik, vilket det har spekulerats kring. Centralbankschef Kuroda kommer ges ännu en femårig mandatperiod, och med två nya tilltänkta duvaktiga ledamöter borgar detta för fortsatt expansion. Prisstabilitetsmålet på 2 procent är avlägset och den allt starkare yen/dollar-relationen bidrar inte heller till inflationen, säger investeringsstrateg Mats Waldemarsson.

Kommentarer från finansminister Aso – att en valuta på aktuella nivåer inte ger anledning att intervenera – har gett ytterligare stöd åt yen som annars länge varit föremål för stora korta spekulativa positioner. Japanska aktier rör sig nu också mer oberoende av valutarörelserna än tidigare. Robust global efterfrågan driver bolagens intjäning och många har det senaste åren gjort sig mer valutaoberoende, exempelvis genom flytt av produktion utomlands och omallokeringar mellan olika valutaslag. 

  • Veckans konjunkturindikationer i fokus
  • Aktiemarknaden såg förbi högre inflation i USA
  • Scenariot intakt i den nya Investeringsstrategin