En SIFO-undersökning som gjordes på uppdrag av Swedbank i början av 2017 visade att många har en tämligen skev bild av hur stor pensionen blir på gamla dar. Nästan varannan svensk tror att de kommer att få ut 70 procent eller mer av slutlönen, den dag de går i pension. Mer än var fjärde (27 procent) räknar med att ha ut 80 procent av lönen som pensionär.

Sanningen är att de flesta landar på cirka 60 procent av slutlön enligt de prognoser som Pensionsmyndigheten gjort. Delen med den allmänna pensionen kommer dessutom att minska i framtiden eftersom vi lever allt längre. 

Det är därför det nu finns en blocköverskridande överenskommelse mellan sex riksdagspartier om att höja gränsen för den allmänna pensionen från dagens 61 till 64 år och även göra det möjligt att arbeta kvar till 69 års ålder.

– Allt visar att tjänstepensionen blir allt viktigare för de flesta löntagarna och då är det förstås av största vikt att den ges möjlighet att kompensera bortfallet från den allmänna pensionen så att det går att leva ett bra liv även när lönen uteblir, säger Clas Jonsson, pensionsspecialist på Swedbank.


Lägre avkastning
Majoriteten av tjänstepensionskapitalet som arbetsgivare betalar ut hamnar i de kollektivavtalade traditionella tjänstepensionsförsäkringarna på grund av att de flesta inte gör något val för sin tjänstepension. Det är försäkringar med varierande resultat men de ger alla över tid lägre avkastning än pensionskapital som läggs i fondförsäkringar. Skälet till det är att traditionella försäkringar har en garanti som numera normalt innebär återbetalning av insatta pengar, och enligt reglerna måste då en stor andel vara ränteplaceringar.

– Garantin som ställs ut har också ett pris, säger Mats Lilja, ansvarig för Swedbank försäkrings- och placeringserbjudande. Garantier leder till att bolagen har en försiktigare placeringsfilosofi för att ha marginaler mot ett börsfall. Ju högre garantier ju mer ränteplaceringar behövs, vilket riskerar en lägre tjänstepension.

Clas Jonsson ställer sig också frågande till om sparare behöver denna garanti.

- Sannolikheten att en garanti på ett långsiktigt sparande utlöses är liten. Under en lång spartid, låt säga 30 år, kan de insatta pengarna det sista året utgöra bara cirka 30 procent av pensionen, resten är avkastning. Det krävs alltså rätt rejäla ras för att garantierna ska komma i spel. Dessutom, påpekar Clas Jonsson, har inflationen ätit upp en stor del av värdet på insatta pengarna under en så lång spartid.

Han anser att pensionssparare, framför allt i början av arbetslivet, behöver ha ett sparande med högre risk vilket då normalt innebär större andel aktier. Swedbank har gjort en beräkning där man jämfört två portföljer med lägre och högre aktieandel fram till pension*. Portföljen med högre risknivå ger en högre förväntad årlig avkastning med cirka 1 procent, (inklusive avgifter). I reda pengar innebär det 5 000 kronor mer i månaden vid 65 års ålder. 

– Tyvärr är det många löntagare som tror att tjänstepension med fondförsäkring innebär att man själv aktivt måste förvalta sina pengar vilket ju är lite av en myt. De allra flesta lösningar för tjänstepensioner har entréfonder där förvaltningen anpassas automatiskt till spararens ålder fram till och under pensionen. 

I Swedbanks entréfonder läggs 100 procent av innehavet i aktier fram till 55 års ålder, därefter ändras fördelningen succesivt till 60 procent aktier vid pension och fortsätter sedan att minska aktieandelen även under pensionen. 

– Med tanke på att livslängden ökar finns det skäl att ha tämligen stor andel aktier även efter man gått i pension, speciellt med tanke på att inkomstpensionen fungerar som en ren ränteplacering menar Clas Jonsson.

En annan myt enligt Clas Jonson och Mats Lilja är att fondförsäkring är mycket dyrare än traditionell försäkring.

– Så var det till viss del för 10 år sedan. Nu har arbetsmarknadens parter sett till att alla valbara bolag har låga avgifter. Nu är huvudfrågan inte avgifter utan vilken förvaltningsform som har bäst förutsättningar att leverera en långsiktigt bra avkastning, och därmed en bra pension, säger Mats Lilja.


Välj högre risknivå
Mats Liljas och Clas Jonssons erfarenhet är att kunderna allt för ofta ligger för lågt i risk och det även i unga år. Rätt många kunder hanterar sina olika sparformer som enheter i sig där varje enskild del ska ha lagom risk. Det kan få till resultat att en kund ligger för tungt i räntefonder i såväl PPM, tjänstepension eller i en ISK.

- Viktigt är att skaffa sig ett helikopterperspektiv och se till helheten av sitt sparande. Och inte minst, om man har långt kvar till pension, överväga en högre risknivå, säger Clas Jonsson.

Värt att notera är att vi nu rör oss mot ett högre ränteläge vilket innebär att placeringar i långa räntepapper och obligationer kan komma att minska i värde. 

* Beräkningen utgår från en löntagare med 25 000 kronor i månadslön, 2 procents löneökning och 40 års spartid där ränta ger i snitt 2 procent per år och aktie 6 procent per år. 

Läs mer om Swedbanks tjänstepension