Flera möjliga katalysatorer kan förstärka rekylen
Oktober blev den värsta börsmånaden på länge. Istället för stöd från bolagsrapporter slog rädslan till och säljarna tog över, och det spädde i sin tur på ytterligare säljflöden. I augusti sågs en risk för större svängningar på aktiemarknaden när fokus skiftade från de starka rapporterna till mer övergripande makro- och geopolitik.

I den här sena fasen av konjunkturen och uppgångsfasen på aktiemarknaden får det anses vara ett rimligt scenario. Ur det perspektivet blev augusti och september förvånansvärt lugna men oron samlade uppenbarligen kraft för att slå till med full styrka i oktober.

– Vi har länge varit medvetna om att tillväxten, både i ekonomin och i vinsterna, kommer att vara lägre 2019 än 2018 samtidigt som räntorna med största sannolikhet kommer att stiga nästa år. Addera till detta att den ledande aktiemarknaden, USA, har levererat exceptionell vinsttillväxt i år som ett resultat av skattereformen. Detta innebär att det blir tuffa jämförelsetal 2019, säger Mattias Isakson, aktiestrateg Swedbank Strategi & Allokering, och fortsätter:

– Den senaste utvecklingen har ökat risken för att detta scenario ska påverka de finansiella marknaderna framöver. Det är dock inte att likställa med att vi går in i en lågkonjunktur nästa år, eller för den delen att vinsttillväxten skulle utebli.

De senaste dagarna har aktiemarknaden åter repat mod vilket förväntas hålla i sig i närtid. Nyheter kring handelskonflikten har varit stödjande samtidigt som det ser lite ljusare ut kring Brexit. Inte minst det förstnämnda är sannolikt en av de viktigaste katalysatorerna för en mer ihållande positiv trend. Men även framsteg i budgetförhandlingar mellan Italien och EU kan vara en sådan. Eventuella nyheter kring stimulanser från Kina ska heller inte negligeras. Det är normalt sett något som kan få fart på investerares riskvilja.

– Sammanfattningsvis ligger vi kvar överviktade aktier och finansierar detta med motsvarande undervikt i räntor. Sättningen i oktober ger oss signaler om att vi skall förvänta oss svängiga marknader framöver. Det kan gå snabbt åt båda håll och i det korta perspektivet anser vi att sannolikheten för att det fortsätter upp är övervägande, säger Mattias Isakson.


USA och Tillväxtmarknader troliga vinnare i fortsatt aktierekyl
Swedbank räknade med stöd till vidare uppgång från bolagens rapporter men så blev inte fallet. Förklaringen hittas dock inte primärt i själva rapporterna. Den amerikanska rapportsäsongen påminner mycket om det som sågs i somras: Närmare 80 procent av bolagen har överraskat positivt och vinsterna har slagit förväntningarna med 6-7 procent. 

Det som skiljer sig från tidigare är att fler bolag nämner oro för den starka dollarn, det ökade lönetrycket, högre inputkostnader och den pågående handelskonflikten även om det ännu inte syns mycket av det i siffrorna. I övriga regioner har utfallet varit mer som väntat. Det är dock uppenbart att investerare blivit mer oroliga för att vinstförväntningarna inte kommer att infrias och det syns i värderingen.

Värderingen avgör dock sällan om köparna eller säljarna har övertaget. Vinstcykeln har under några år överraskat positivt och förväntningarna har gradvis stigit men nu finns tydligt en oro för att detta håller på att reverseras. Denna tanke finner stöd i en kontrollerad konjunkturavmattning samtidigt som bolagen lyfter orostecken enligt ovan.

– Vi anser dock att det är svårt att argumentera för att förutsättningarna har förändrats dramatiskt på kort tid. Rörelsen i sig är dock en viktig signal för framtiden. Det kommer sannolikt bli svängigt, säger Mattias Isakson och fortsätter:

– För en månad sen var vi positionerade för uppgång och favoriserade USA och Tillväxtmarknader på bekostnad av Europa. Med en stor del av rapportsäsongen bakom oss och även med hänsyn tagen till den senaste utvecklingen upprepar vi denna positionering samtidigt som Sverige och Japan förblir neutrala.


Risk för negativ avkastning på grund av stigande räntor
De globala marknadsräntorna noteras marginellt högre eller ungefär på samma nivåer som vid föregående investeringsstrategi. I början av månaden steg dock de amerikanska långräntorna hastigt cirka 20 punkter och toppade på en sjuårshögsta nivå. Bland investerarna kröp en oro fram att amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) kommer höja räntan snabbare än tidigare sagt.

Signaler från Fed om att styrräntan vid behov kan höjas förbi den så kallade neutrala räntenivån – räntenivån där räntan varken är stimulerande eller åtstramande – utlöste oron. Räntorna har sedan backat tillbaka i paritet med en viss flykt till säkra placeringar till följd av den kraftiga börsnedgången.

Centralbankerna har under perioden fortsatt att hålla fast vid sina tidigare planer om den gradvisa normaliseringen av penningpolitiken. Detta innefattar både minskade tillgångsköp och långsamma räntehöjningar. Fed förväntas höja räntan en gång till i år till 2,50 procent och under nästkommande två år förväntas styrräntan i USA toppa på i genomsnitt 3,50 procent. Detta ligger inte långt ifrån Fed:s neutrala räntenivå på 3 procent och bör i en historisk kontext ses som relativt låg räntenivå. Även Europeiska Centralbanken (ECB) och Riksbanken har hållit fast vid sina tidigare budskap. I Sverige överraskade den faktiska inflationstakten i september med något högre utfall än Riksbanken räknat med.

– Vi ser därför att Riksbanken har en god anledning att ta tillfället i akt och höja räntan redan i december. Med anledning av de stigande räntorna och de låga absoluta räntenivåer som råder förhåller vi oss korta i duration och underviktade i svenska statsräntor, säger Mattias Isakson.


Bättre kreditvärdighet ger större skydd
Kreditmarknaden har under månaden utvecklats svagt. Avkastningen har både drabbats av ökade ränteskillnader gentemot statsobligationsräntor, vidare kreditspreadar samt högre räntenivåer och fallande priser.

De kreditkategorier som har gått sämst är High Yield, alltså krediter med sämre kreditkvalitet – i synnerhet de amerikanska. Samma faktorer som oroat börsen har drabbat även kreditobligationer. De amerikanska kreditspreadarna har till och med nått de högsta nivåerna sedan 2016. Den underliggande ekonomiska utvecklingen har förvisso inte förändrats markant. De globala tillväxtutsikterna ser fortsatt positiva ut trots att ekonomierna växer i en lägre takt än tidigare. Detta gör att konkursrisken fortsatt förväntas vara låg minst ett år framåt.

– Vi ser dock sannolikheten för ytterligare kapitalvinster i krediter som relativt små, varför krediter i bästa fall bör ses som kapitalbevarande. Vi föredrar därför Investment Grade-krediter med bättre kreditkvalitet på grund av att dessa historiskt sett klarat stigande aktievolatilitet bättre på marknaden och ger därmed också ett bättre diversifieringsbidrag till portföljen, säger Mattias Isakson.


Till Investeringsstrategin