Det överskott av bostäder som funnits i vissa segment av den svenska bostadsmarknaden kommer att bestå under 2018, men priserna har nu stabiliserat sig och var i augusti upp fem procent i Sverige enligt HOX/Valueguards index. Trenden är ännu starkare i Norge där exempelvis bostadsutvecklaren OBOS anger en tolvprocentig ökning på lägenheter i Oslo i år. Finland tenderar att ha lägre marknadssvängningar och där har priserna legat still.

Den större bilden av sektorn visar även hur många bolag har rekordstora orderstockar i sina böcker som ska betas av, mycket tack vare stark efterfrågan inom infrastruktur och på kommersiella fastigheter. De osedvanligt stora nedskrivningarna som sågs under första halvåret 2018 lär inte återkomma under detta andra halvår, vilket innebär att man kan förvänta en mer säsongsbetonad och något starkare rapportperiod för återstående kvartal.

Vad gäller utdelningar förväntar sig Kepler Cheuvreux mer fokus på högavkastande aktier och spår en sektoravkastning på 5,4 procent vilket bygger på en utdelningsratio om 83 procent för alla bolag – en siffra som kommer sjunka till 61 procent för 2019. Svenska Skanska är bäst i klassen vad gäller utdelning och förväntas fortsätta sin fina bana genom 2020.


Står sektorn vid en vändpunkt?
För 2019 ser andelen av intäkterna som kommer från direkt exponering mot bostäder ut att uppgå till 23 procent. Efter förra höstens nedåtgående trend har de svenska bostadsprisernas stabiliserats. Det breda HOX-indexet för hus och lägenheter är nu upp fem procent under året. Men det finns ännu osäkerhet kring prisernas riktning framöver. 

Utbudet ser dock stabilt ut kommande år, oavsett bostadskategori. Antalet byggstarter nådde förmodligen toppen under 2017 med 64 000 påbörjade enheter. Men från Boverket signaleras att nivån mellan 2018 och 2025 behöver ligga någonstans kring 67 000 påbörjade enheter vilket stödjer utsikterna för sektorn på medellång sikt.

I Norge är priserna mindre volatila och marknaden fungerar bättre. Där har antalet byggstarter inte fluktuerat lika mycket de senaste fem åren, varför norska bolag inte uppvisar lika ryckig takt i tillväxt och utveckling. Bedömningen från norska Prognoscentret gör gällande att antalet årliga byggstarter kommer ligga mellan 22 800 och 30 800 enheter. Det senaste året uppgick den faktiska siffran i Norge till 30 900 påbörjade enheter. Även i Finland har antalet byggstarter legat på hyfsade nivåer även om landet som sådant tagit längre tid på sig än Sverige och Norge att återhämta sig från finanskrisen.


Tillförsikt med välfyllda orderböcker
Så även om det under första halvåret synts svaghetstecken i orderingångar för bolagen, har andra sorts verksamheter kompenserat. Anläggning är ett sencykelsegment som följer BNP-tillväxt, och i såväl Norge som Sverige gör den höga nivån på infrastrukturinvesteringar, understödd av starka offentliga finanser, att man kan förvänta sig tillväxt inom hela nordiska anläggningssektorn fram till 2020. Det finns helt enkelt välfyllda orderböcker som gör att Kepler Cheuvreux uppskattar årlig genomsnittlig tillväxttakt för den nordiska anläggningssektorn till 2 procent.

Sektorns värdering i dag gör att det finns utrymme för att vända om och ta igen det man tidigare underpresterat gentemot nordiska index. Jämfört med ett historiskt femårigt snittspann på rabatten som sektorn handlats till (uttryckt i P/E-tal) handlas den nu sex procent under den genomsnittliga rabatten.

Det tredje kvartalets rapporter börjar snart att presenteras av sektorns bolag. Mellan 24 oktober och 25 november rapporterar inte mindre än elva bolag sina siffror, där förväntningarna på starkare siffror än för föregående kvartal är höga, mycket tack vare sektorns säsongsmässiga styrka under andra halvåret. Exempelvis har anläggningssektorn historiskt visat sig slå nordiska index mellan oktober och februari, och här ser Kepler Cheuvreux särskilt fyra bolag som favoriter: AF Gruppen, JM, PEAB och Skanska.

Viktig information