I Tyskland är räntorna för närvarande negativa från första dagen och ända upp till 30 år för den som vill låna ut till staten. I Sverige får man 0,17 procent i ränta om man väljer att låna ut sina pengar till staten i 30 år. Men för kortare löptider, upp till 10 år får man vackert betala även här.

Sverige och Tyskland utgör dessutom inga extrema undantag. Så mycket som en tredjedel av hela den globala obligationsmarknaden, till ett värde av 15 biljoner dollar (cirka 145 000 miljarder kronor) ger negativ avkastning om de behålls löptiden ut.

Ännu snurrigare blir det när man tittar på företagskrediter med vad som åtminstone tidigare var normala ögon. 

- Så mycket som en tredjedel av alla utestående företagsobligationer klassade som Investment Grade ger för närvarande negativ avkastning. Investerare är alltså beredda att betala företag för att låna ut pengar till dem. Det är exceptionellt, säger Johannes Bjerner, investeringsstrateg. 

Bakgrunden är väl känd. Efter finanskrisen försökte centralbanker få fart på investeringsviljan hos hushåll och företag genom att sänka styrräntorna och göra massiva köp av statsobligationer, så kallade kvantitativa lättnader. Därefter har inflationen gång på gång gäckat centralbankerna, vilket gjort att räntorna drivits lägre och lägre. 

- Förra hösten började marknaden ställa in sig på att högre räntor var på väg, men denna tro blev kortvarig och räntorna har på sistone fortsatt ned till nya rekordnivåer. För närvarande är en majoritet av alla investerare övertygade om att vi kommer att fortsätta att ha extremt låga räntor under väldigt lång tid framöver. Det bör få konsekvenser för synen på investeringar. 

Räntan har flera funktioner i ekonomin. En viktig sådan är att den används som bas för beräkning av förväntad avkastning på investeringar, och hur stora till exempel framtida pensionsutbetalningar blir. 

De kalkyler som många kapitalförvaltare med långt perspektiv på sina investeringar har bygger på ett högre normalränteläge än vad vi har nu, och vad vi har sett på mycket länge. Många förvaltare börjar nu inse att vi av allt att döma är på väg in i en räntesänkningscykel, trots att räntorna redan är historiskt låga. 

- Det får stora konsekvenser. Redan vid 1-2 procents lägre långsiktig förväntad avkastning, så blir det tuffare för många förvaltare med garanterad avkastning, då främst inom pensioner mm, att klara sina åtaganden, och då är en högre andel aktier (aktievikt) i portföljen den naturliga lösningen, konstaterar Johannes Bjerner. 

Med lägre normalräntor blir börsen också relativt sett billigare. Allt annat lika ökar det motiverade värdet på börsen eller en enskild aktie med 15 procent för varje procentenhet lägre den riskfria räntan är.  

Sett ur detta perspektiv är Stockholmsbörsen inte dyr. Särskilt inte om man betänker att den ger en årlig direktavkastning på cirka 4 procent samtidigt som obligationsalternativet inte ger någon avkastning alls. 

- Den som är försiktigt lagd kan välja obligationsliknande aktier i stabila och ickecykliska bolag. Telia-aktien ger till exempel en direktavkastning på dryga 5 procent. Den som istället lånar pengar till Telia via obligationsmarknaden i fem år får för närvarande en svagt negativ årlig avkastning på -0,08 procent. För de flesta borde valet av placering vara givet, säger Johannes Bjerner.


Läs även Den låga räntan rättfärdigar en högre aktievärdering

Läs mer om Telia här och i Sektorfavoriter, samt i Fokusportföljen 


Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan