Europas banker pressas från många håll: ändrade kundbeteenden, nya teknologier, ny lagstiftning och regleringar och en uppsjö av nya konkurrenter gör tillvaron utmanande. Till detta kommer lågräntemiljön och den låga ekonomiska tillväxten som hämmar bankernas intjänings- och tillväxtmöjligheter.  

Vilken roll spelar de ofta hajpade och högt värderade nya aktörerna – digitala banker och fintech-bolag -i detta sammanhang? 

Sedan 2015 har fintech-bolag lockat till sig mer än 120 miljarder dollar i nytt kapital. Globalt finns det 58 ”enhörningar” (startupföretag värda över 1 miljard dollar) inom fintech. 

Många gånger har dessa företag lyckats rekrytera väldigt många kunder på kort tid inom relativt smala nischer. Men med få undantag tjänar de inga pengar. Det gör att de är beroende av att nytt friskt riskkapital flödar in, vilket innebär en risk den dag riskkapitalet sinar.

Frågan framöver är om de nya aktörerna kan fortsätta värva nya kunder till tillräckligt låg kostnad för att också kunna fortsätta satsa på IT-utveckling och hantera en ständigt ökande lagstiftningsbörda. 

Mot kapitalmarknaden, som göder dem med nödvändiga expansionspengar, är argumentet förstås att företagen fokuserar på snabb tillväxt nu för att någon gång i framtiden börja tjäna riktigt mycket pengar. Men Kepler Cheuvreux anser att det i de allra flesta fall snarare är att affärsmodellen inte håller som förklarar förlusterna. 

Ett huvudargument mot dessa hajpade nya aktörer är nämligen att deras attraktivitet hos kunderna främst är relativ. Det som främst lockar kunderna är att deras tjänster är enklare att använda än de traditionella bankernas. Men när bankerna förbättrar sina egna digitala erbjudanden är incitamentet för att byta till nya aktörer litet för de allra flesta, vilket inte minst märks på den nordiska marknaden där bankerna relativt sett ligger i teknologisk framkant. 

Ett exempel på detta är den brittiska mobilbanken Revolut, som vuxit kraftigt på många marknader och som tog sig in på den norska marknaden med buller och bång, men som efter mer än ett år bara lyckats värva cirka 23 000 kunder. Anledningen? De norska bankerna erbjuder redan digitala tjänster som är tillräckligt bra för att kunderna ska ha svalt intresse av att byta till en nischaktör med begränsat tjänsteutbud.

Men även i USA är de nya bankernas genomslag litet. Tio år efter att den första mobilbanken lanserades har bara 3 procent av millenniegenerationen sitt huvudkonto hos en digital bank. För äldre generationer är andelen ännu lägre. Dessutom har över 40 procent av millenniegenerationen valt en av de tre största amerikanska bankerna som sin huvudbank. Slutsatsen som Kepler Cheuvreux drar är att en bra digital kundupplevelse gör att etablerade banker kan behålla greppet också om yngre kunder. För detta krävs dock att de etablerade bankerna investerar stort i sin digitala transformering. Det är de facto också fallet. Enligt Bloomberg satsar de flesta storbankerna ensamma mer på digitala lösningar än vad alla Europas nya fintech-bolag gör tillsammans. 

Mindre fintech-bolag blir nästan intvingade i en partnerskapsmodell som standard, på grund av svårigheter att bygga en tillräckligt stor kundbas och samla in kapital för att betala för allt.

Särskilt i Norden är banker naturliga källor till eget kapital för nystartade fintech-företag. Detta leder till en symbios, där innovationer inte är ett hot, utan gynnar bankerna. Genom att använda fintech-bolag som FoU-enheter kan bankerna påskynda utveckling av förbättrade tjänster, kundupplevelser och kostnadsbesparingar. För fintech-bolagen innebär samarbetet med banker tillgång till kapital, branschkunskap, tekniska verktyg och stora mängder data. Stöd från etablerade banker kan så småningom ge ett fintech-företag tillgång till attraktiva distributionsnätverk och en stor kundbas, och därmed möjligheten att uppnå den tillväxt de behöver för att bli lönsamma.


Men de kinesiska internetbjässarna då?
Kina är en av de största och mest avancerade marknaderna för finansiella tjänster i världen. På bara sju år, mellan 2011 och 2018 har marknadsandelen för mobilbetalningar gått från 3,5 procent till 83 procent. Den främsta drivkraften för den snabba utvecklingen har varit de inhemska jättarna Baidu, Alibaba, Tencent och Xiaomi, ofta samlade under benämningen BATX. 

Kepler Cheuvreuxs bedömning är att BATX kommer att fortsätta dominera den kinesiska marknaden, men inte har någon fördel i Europa och därför troligen inte väljer att konkurrera om marknadsandelar här. Ett viktigt skäl är att deras finansiella tjänster är integrerade delar i närmast allomfattande megaappar som förutsätter en betydligt lättvindigare inställning till personlig integritet än konsumenter och lagstiftare accepterar i Europa. BATX saknar dessutom en västerländsk kundbas att bygga vidare på. Även det pågående handelskriget skulle försvåra en etablering i Europa.   

Amerikanska IT-jättar kan - men vill de?
BATX betydligt mer kända motsvarigheter i väst Google, Apple, Facebook och Amazon, GAFA, har definitivt vad som krävs för att göra det tufft för Europas etablerade banker: tillräcklig storlek, djupa fickor, och en framträdande roll i de flesta europeiska konsumenters digitala liv. Samtliga är också inne och trampar på traditionella bankområdet, i synnerhet betalningar. Apple och Amazon växer även inom finansiella tjänster till detaljhandeln och små och medelstora företag. Amazon, som ligger främst, erbjuder till och med finansiering, men än så länge håller sig GAFA inom finansiella områden som stödjer deras kärnaffärer och KPI:er användarengagemang, användartillväxt och intäkter per användare. Kepler Cheuvreuxs bedömning är att det sannolikt stannar med det. 

Amazon och de andra techjättarna har nämligen absolut inga incitament att bli banker eftersom det skulle medföra ökad lagstadgad tillsyn och betydande kapital- och driftskostnader. 

Sannolikt har de också sneglat på relativvärderingarna och inte gillat vad de sett. GAFA värderas i genomsnitt till P/E 24 medan europeiska banker harvar kring P/E 10 sedan 2014. Även de allra största europeiska bankerna är värderingsmässigt dvärgar jämfört med GAFA. 

Den ökade uppmärksamhet från tillsyns- och skattmyndigheter som Big Tech drabbats av på senare tid har sannolikt också fått dem att dra öronen åt sig. Om något skulle intensifiera myndigheters uppmärksamhet så vore det att etablera sig som fullfjädrad bank. 

Största långsiktiga hotet mot de etablerade bankerna, liksom många andra branscher, menar Kepler Cheuvreux istället är om de tappar direktkontakten med kunderna och blir underleverantörer av varumärkeslösa finansiella tjänster, utan möjlighet till den merförsäljning som direkt kundkontakt och ett starkt eget varumärke innebär. 


Slutsatser

  • Fintech-bolag och mobilbanker bedöms inte utgöra ett stort hot mot etablerade banker. 
  • Kinesiska megaaktörer (BATX) väntas inte ge sig in på den europeiska bankmarknaden.
  • De amerikanska teknikjättarna (GAFA) är det största hotet mot de traditionella bankerna, men det är tveksamt om teknikjättarna vill utsätta sig för den granskning och regleringsbörda som det skulle innebär om de etablerar sig som banker. 


Synen på Nordea

  • Har högst motståndskraft i sina vinster mot digitala konkurrenter bland Europas universalbanker. 
  • Positionerad för förändring 
  • Bankens nuvarande IT-utvecklingsprogram kommer att ge Nordea en stark position. 
  • Rekommendation: Köp 
  • Riktkurs: 8 euro 



Synen på SEB

  • Den höga andelen investment banking ger hög motståndskraft mot digitala konkurrenter. 
  • Rekommendation: Minska 
  • Riktkurs: 84 kronor




Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan