Den amerikanska centralbanken, Fed, ser problem i den amerikanska ekonomin och med risk för att det kan komma att bli värre, bland annat som ett resultat av handelskonflikten och att inflationen inte lever upp till önskvärda nivåer. 

-Fed har svängt om skutan 180 grader och öppnar upp för räntesänkningar, i motsats till tidigare förväntade höjningar, säger Johannes Bjerner, investeringsstrateg.

Räntemarknaden har tydligt tagit fasta på den förändrade kommunikationen och den tioåriga amerikanska statsräntan har fallit från 3.2 procent i slutet av förra året till dagens nivå runt 2 procent. Samtidigt prisar marknaden in ett antal räntesänkningar från den amerikanska centralbanken, i skrivande stund fyra stycken inom de kommande 12 månaderna.

-Räntemarknadens prissättning återspeglar med andra ord en klart negativ syn på den ekonomiska framtiden, säger Johannes Bjerner. 

På aktiemarknaden verkar dock inte oron för den ekonomiska framtiden få något vidare genomslag. Det breda amerikanska aktieindexet, S&P 500, har handlats upp till nya rekordnivåer och även det tekniktunga indexet, NASDAQ, ligger nära rekordnivåer. Aktie- och räntemarknaden har onekligen minst sagt olika uppfattningar om framtiden. Men det kan även finnas andra förklaringar som ligger till grund för hur marknaderna för stunden utvecklas. 

-För en professionell investerare, till skillnad från klassisk sparare, är relationen mellan potentiell avkastning och risk både i ett absolut men även relativt perspektiv mer avgörande. Räntan är en helt avgörande parameter i detta sammanhang. En tänkbar investering görs för att få avkastning på sitt kapital och ju större risk som kapitalet utsätts för desto större potentiell avkastning krävs för att investeringen ska ses som rationell, säger Johannes Bjerner.

Från detta perspektiv kan varje enskild investering utvärderas på egna meriter men samtidigt så finns det ett relativt förhållningssätt mellan olika tillgångar, till exempel mellan aktier och räntor. För att bli kompenserad för den extra risk som det innebär att investera i aktier, på grund av att aktiemarknaden rör sig mer, så används en riskpremie för att räkna ut vilken avkastning som behövs för att det ska vara attraktivare att investera i aktier framför räntor. Så den förväntade långsiktiga riskfria räntan plus riskpremien utgör en investerares avkastningskrav.

-Historiskt sett har 8.5 procent i avkastningskrav för aktier varit vanligt förekommande, där 4.5 procent varit en långsiktig riskfri ränta och 4,0 procent utgjorts av riskpremien för aktier, säger Mattias Isakson, aktiestrateg.

8.5 procent har med andra ord ofta legat till grund för att räkna ut till vilken värdering en aktiemarknad eller enskild aktie bör handlas till för nå investerarens avkastningskrav. En intressant fråga blir ju då vad som händer om den långsiktiga räntan ändras? Detta påverkar ju relationen mellan de olika tillgångsslagen då den riskfria avkastningen minskar. 

-Det var länge sedan vi såg riskfria räntor på nivåer kring 4.5 procent och marknaden som helhet är enig om att den framtida ”normala” räntenivån, i alla fall de kommande åren, kommer att vara klart lägre än vad vi upplevt historiskt, säger Mattias Isakson. 

Däremot råder det delade meningar om vilken ränta som är rimlig att förväntas sig framöver. Om det nu är så att den globala ekonomin mattas av i en sådan utsträckning att Fed behöver börja sänka räntan så är det svårt att se att varken ECB, Riksbanken eller andra centralbanker i mogna ekonomier kommer kunna höja räntan i någon större utsträckning, om ens överhuvudtaget. 

-Detta innebär att marknaden i dagsläget prisar in att den riskfria räntan kommer att vara mycket låg för en lång tid framöver, eller som det engelska uttrycket ”lower for longer”, säger Johannes Bjerner.

I ett sådant scenario kommer investerares avkastningskrav sannolikt att förändras och detta faktum kan säkerligen delvis förklara den positiva börsutvecklingen under senare tid. Kopplingen mellan den låga räntan och vilken aktievärdering som marknaden kan ”acceptera” är tydlig. I ett enkelt räkneexempel justerar vi ner den riskfria räntan med 1 procentenhet från 4.5 procent till 3.5 procent, vilket då ger ett avkastningskrav på 7.5 procent. I en enkel modell för diskonterade kassaflöden, så stiger den motiverade värderingsnivån, av en specifik aktie eller en hel börs, med runt 15 procent av en sådan förändring. 

-För att förtydliga, om börsen anses vara fullvärderad med ett avkastningskrav på 8.5 procent, så finns det en potential på ungefär 15 procents om avkastningskravet sänks med 1 procentenhet, säger Mattias Isakson. 

Med andra ord så har den riskfria räntan en stor påverkan på vilken värdering investerare är beredda att acceptera. Det är dock viktigt att komma ihåg att bara för att räntor är extremt dyra betyder det inte nödvändigtvis att man ska slänga sig in i en aktiemarknad som riskerar att ge lägre avkastning än den önskade, givet risken. De senaste årens lågräntemiljö har påvisat det extremt starka sambandet mellan risk och avkastning; utan risk har det inte blivit någon avkastning. 

-Historiskt sett har det varit annorlunda då den riskfria räntan har varit betydligt högre. På senare tid har investerare tvingats att ta mera risk för att möjliggöra en rimlig avkastning på sitt kapital. Samtidigt så tvingar den låga räntan även investerare att fundera kring vilken kompensation de kräver för att utsätta sitt kapital för risk. Det här är mycket komplexa frågeställningar och det kommer sannolikt att påverka avkastningen, både på kort och lång sikt, säger Mattias Isakson. 

Den svenska börsen handlas i dagsläget knappt 10 procent över ett långsiktigt historiskt snitt. Ovan enkla räkneexempel påvisar att 1 procentenhets lägre avkastningskrav rättfärdigar 15 procents högre värdering. Detta borde med andra ord indikera att det finns fortsatt potential för uppgång, givet att den nuvarande riskfria räntan ligger betydligt mycket lägre än bara 1 procentenhet under historiska nivåer. 

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan