Fondbolagens förening fyller 40 år under 2019 och har i samband med det genomfört en studie på fondsparandets och fondmarknadens utveckling under 40-årsperioden 1979- 2019.

Fondsparandet slog igenom på 1980-talet, men då utan fokus på avgifter och priset på en fond var ungefär detsamma oavsett fondbolag. Den prissättning vi har idag var något som kom senare i takt med den ökade mångfalden i fondutbudet. I början var det istället vanligare med insättnings- och uttagsavgifter i fonderna. Exempelvis var det enligt lag en uttagsavgift på 1 procent (minst 20 kronor) på Allemansfonderna. Detta i syfte att främja långsiktighet i sparandet. I början av 1990-talet togs insättnings- och uttagsavgifterna bort för de flesta svenska fonderna och vissa fondbolag valde istället i samband med det att höja förvaltningsavgiften.

Utbudet och vad kunderna efterfrågar har breddats under de senaste 40 åren. På 1980-talet erbjöds i stort sett bara aktiefonder med placeringar på den svenska aktiemarknaden. På 1990-talet fortsatte den geografiska diversifieringen av sparandet i aktiefonder. Det var först på 2000-talet som sparandet i tillväxtmarkandsfonder tog fart. Först med inriktning mot Östeuropa, Ryssland och Latinamerika, men även Asien. Under slutet av decenniet växte det även fram fonder med fokus på Afrika och Mellanöstern. Under 2010-talet har aktiefondutbudet utökats med ännu fler geografier och ett ökat utbud av branschfonder och nischfonder. Inte minst inom hållbarhet.

Fonder med ett hållbarhetsfokus

Fonder med särskilt hållbarhetsfokus har funnits länge. Swedbank Robur lanserade sin första fond med inriktning mot hållbarhetsfrågor 1980, Svenska Kyrkans värdepappersfond. Till en början erbjöds särskilda etikfonder som i huvudsak uteslöt företag med anknytning till exempelvis vapen, alkohol och tobak. Därefter har utvecklingen mer gått mot att även ta hänsyn till positiva urvalskriterier. Samt att fondbolagen i större utsträckning arbetar med påverkan genom dialoger på bolagstämmor och kontakter med de bolag som man väljer att investera i. Från att ha varit något extra, är nu hållbarhet i stället något som är en naturlig del i investeringsprocessen.

Läs mer om Swedbank Roburs arbete med hållbarhet och ägarstryningsfrågor

Det är inte bara fondbolagen som anser att hållbarhet är en viktig del i investeringsprocessen. Var tredje (33 procent) svensk uppgav 2019 att de sparar i en fond med hållbar inriktning. Jämfört med  24 procent föregående år. Intresset ökar alltså, både bland kvinnor och män, även om det ökar mest bland kvinnor. 

Mer information om fondmarknadens utveckling:

Pressmeddelande från Fondbolagens förening: Ny studie: trender på fondmarknaden 1979-2019Läs hela studien (fondmarknaden.se)


Källa: Fondmarknadens utveckling 1979-2019 - Så blev Sverige världsmästare i fondsparande (Studie gjord av Fondbolagens Förening)

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.
Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.com/fondlistarobur.

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan