En tidigare artikel om klimatförändringar belyste arbetet mot dessa ur ett globalt perspektiv. EU är särskilt ambitiöst på området, och då svenska företag påverkas mycket av regleringar som härrör ur Bryssel är det värt att ägna extra uppmärksamhet åt trenderna där. 

Klart är att företag och investerare i EU kommer behöva ta mer hänsyn till klimatrelaterade frågor under kommande år. Nedan följer några nyckelregleringar att hålla koll på.  


Utsläppsrätterna stramas åt
Handeln med utsläppsrätter (förkortat ETS) är grundbulten i EU:s arbete för att motverka klimatförändringar. Denna ska begränsa utsläpp från industri, energiproduktion och flyg, och omfattar i dagsläget ungefär 45 procent av unionens totala växthusgasutsläpp.  

Systemet är utformat enligt en så kallad ”cap and trade” princip. Detta betyder att EU emitterar utsläppsrätter som motsvarar den totala mängden utsläpp som får ske i unionen, och där organisationer som släpper ut växthusgaser då måste äga motsvarande mängd i utsläppsrätter. Genom att gradvis sänka den totala mängden utsläppsrätter som emitteras ska systemet tvinga fram utsläppsreduceringar, men genom att tillåta handel med rätterna ska minskningarna ske under så marknadsmässiga och ekonomiskt effektiva förhållanden som möjligt. 

ETS-systemet sattes i gång redan år 2005, men har tills nyligen haft rätt begränsad påverkan på näringslivet. Anledningen är att det kort sagt emitterats för många utsläppsrätter. Faktum är att den fria tilldelningen, alltså gratis utsläppsrätter som delas ut sektorsvis, fram till år 2012 var så stor att företag knappt behövde köpa några utsläppsrätter alls. Fullt så generöst var det inte de efterföljande åren, men det fanns ändå ett överskott av utsläppsrätter i systemet som gjorde dem väldigt billiga. 

År 2017 började dock svångremmen dras åt. EU-parlamentet och Europarådet kom överens om att reformera systemet. Överskottet av utsläppsrätter ska vara borta senast år 2023, och mellan år 2021 - 2030 ska taket för växthusgasutsläppen minskas med 2,2 procent per år. Priset på utsläppsrätter har redan stigit kraftigt. Från omkring 5 euro per ton CO2 under år 2016, till 20-30 euro per ton under år 2019. Dessa högre prisnivåer väntas bestå under kommande årtionde, samtidigt som den fria tilldelningen blir mindre frikostig. Därmed sätts större press på europeiska företag, särskilt inom energiproduktion och tillverkningsindustri, att släppa ut mindre växthusgaser.  


Protektionism för klimatet?
Kepler Cheuvreux ser en förändring rörande EU:s handelspolitik, vilken är att klimat- och hållbarhet tar allt större plats vid utformningen av avtal med länder utanför unionen. Detta tar två former. Dels inkluderar EU nu hållbarhetskriterier i förhandlingar om frihandelsavtal, som nyligen med Australien samt det sydamerikanska Mercosur. Den andra formen är att EU diskuterar att införa regelrätta koldioxidskatter på varor som importeras utanför regionen, för att väga upp miljöpåverkan som resulterat vid produktion i delar av världen som inte har lika stränga krav. 

Dessa åtgärder må uppmuntra mer klimatvänlig verksamhet i länder även utanför EU, men de har också protektionistiska drag, då de gynnar europeiska industrier. Företagen som berörs mest av denna typ av åtgärder är i branscher som är känsliga för så kallat ”kol-läckage”. Alltså där höjda klimatkrav i länder eller regioner istället för att minska de totala utsläppen bara leder till att produktionen omlokaliseras till länder med mjukare miljölagstiftning. Exempel är järn- och stålindustri, cementproduktion, aluminiumproduktion, och annan utsläppsintensiv tillverkningsindustri som är exponerad mot globalt handlade råvaror eller produkter.  

EU:s förändrade attityd i handelspolitiska frågor kan alltså vara goda nyheter för europeiska företag i dessa branscher. Samtidigt väntas ju unionen skärpa sin miljöpolitik ytterligare under kommande år, som med utsläppsrätterna ovan, vilket då sätter press på samma typ av företag som sysslar med utsläppsintensiv verksamhet. 

Det är alltså mycket som händer på EU-fronten rörande klimatfrågor, och i framtiden kan det komma mer. Trots att unionen för mycket ambitiös miljöpolitik jämfört med det mesta av resten av världen är nämligen inte de nuvarande planerna tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet om en uppvärmning på mindre än 2C.


Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i aktier och fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.
Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.com/fondlistarobur. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan