Kepler Cheuvreux kommer därför att göra djupgående analyser av olika branscher ur hållbarhetsperspektiv. Innan man dyker in på sådant bör man dock ha en övergripande bild av läget. Här granskas de globala trenderna som påverkar näringslivet i stort. I en kommande artikel belyses EU-specifika trender, som är särskilt viktiga för svenska företag. 


Läget just nu
Är för att fatta sig kort inte så bra. Världsbanken uppskattar exempelvis att koldioxid skulle behöva kosta 40 – 80 amerikanska dollar per ton år 2020, och 50 – 100 dollar per ton år 2030, för att via koldioxidprissättning uppmuntra en tillräckligt snabb energiomställning för att uppfylla klimatmålen i Parisavtalet på högst 2 grader Celsius över förindustriella nivåer, och helst under 1,5 Celsius. I dag är det globala genomsnittspriset på koldioxidutsläpp endast omkring 2 dollar per ton. 

Det stämmer att det under en tid satsats en hel del på förnybara energikällor. Fossila bränslen som kol, olja och gas utgör dock fortfarande samma andel av världens primärenergibehov som i början av 2000-talet: cirka 80 procent. Vind- och solkraft täckte trots åratal av rask tillväxt mindre än 2 procent av världens primärenergibehov år 2017. Då efterfrågan på energi dessutom stigit har de årliga utsläppen av växthusgaser fortsatt öka under 2000-talet. Och det rejält.  

Uppdelat per sektor står energiproduktionen för omkring 42 procent av utsläppen, transporter för 25 procent, industri för 18 procent, byggnader för 9 procent, och övrigt för 6 procent. 

För att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet kommer det alltså krävas kraftiga utsläppsminskningar. Inte ens för EU, den ledande världsdelen i att minska sina växthusgasutsläpp, är nuvarande mål tillräckliga. Det är därför högst sannolikhet för att det i en nära framtid antas mer ambitiösa utsläppsmål.  


Globala initiativ av vikt
Flera pågående initiativ bedöms sätta den långsiktiga agendan för det internationella samfundet. Som sparare och investerare är de bra att känna till. Företag bedöms nämligen kunna skapa betydande värde genom att ligga i fas med dessa trender. Även om det i många länder ännu är mer prat än verkstad kring dem. 

FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG:er) pekas ut som en viktig komponent i hållbart investerande. Dessa består av 17 mål och 169 delmål, och ämnar uppnå social, miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling runtom i världen. De de globala målen väntas fungera som gemensamma referenspunkter för företag, investerare, och lagstiftare framöver. Och blir därmed viktiga att förhålla sig till.  

Parisavtalet är också värt att studera. Som nämnts ovan strävar det efter att begränsa den globala uppvärmningen, vilket ska uppnås genom att de 187 länder som skrivit på avtalet sätter egna framtidsmål kallade ”nationellt bestämda bidrag” (NDC:er) rörande utsläppsminskningar, som skärps gradvis över tid. Länderna är också skyldiga att regelbundet rapportera sina utsläppsnivåer och sitt implementeringsarbete. Nuvarande bidrag skulle om de uppnås minska utsläppsnivåerna jämfört med om utvecklingen fortsätter som vanligt, men inte tillräckligt för uppfylla målen i Parisavtalet. Inte ens i EU. 

För finansbranschen lanserades år 2017 initiativet Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD), som strävar efter att utveckla klimatrelaterad finansiell riskrapportering för företag. Detta ska ge investerare, banker, och liknande institutioner mer information om hur olika företag arbetar med klimatfrågor. Initiativet har vunnit stöd bland många företag, institutionella investerare, centralbanker och stater. 

Än så länge är implementeringsgraden låg, men speciellt i EU syns tecken på att det lär öka framöver. Därmed bör det under kommande år bli lättare att se hur olika företags riskhantering, bolagsstyrning och strategi förhåller sig till arbetet mot klimatförändringar. Samt vad de specifika målen och mätetalen är. 


Prissättning av koldioxid
Koldioxidprissättning ses som en viktig metod för utsläppsminskning. Detta är olika sorters regleringar som strävar efter att öka kostnaderna för växthusgasutsläpp, och därmed uppmuntra minskningar av dessa. De brukar ta formen av antingen koldioxidskatter eller handel med utsläppsrätter. 

I dag är 57 olika initiativ på gång runtom i världen. Det må låta imponerande, men de omfattar bara 20 procent av växthusgasutsläppen. Kepler Cheuvreux anser därför att initiativen kommer behöva stärkas kraftigt i en nära framtid. Antingen genom breddning, det vill säga att de omfattar en större andel av världens utsläpp än 20 procent, eller fördjupning, det vill säga att prisen på utsläppen som omfattas höjs. 

Rörande breddning innehåller nuvarande nationella bidrag till Parisavtalet löften om skärpningar, som skulle innebära att 55 procent av utsläppen omfattas av koldioxidprissättning. Rörande fördjupning är dock priserna fortsatt för låga. 

Av utsläppen som omfattas är priserna för hälften av dessa under 10 dollar per ton. Endast 5 procent av utsläppen som omfattas är tillräckligt dyra för att uppfylla Världsbankens rekommendationer. Koldioxidpriserna måste således höjas betydligt från dagens nivåer, men det kan bli svårgenomförbart politiskt. Sverige är långt framme med ett pris för koldioxidutsläpp på 127 dollar/ton. 

Detta är alltså en del om hur läget ser ut globalt. På EU-nivå är arbetet mot klimatförändringar särskilt ambitiöst, och därmed av stor betydelse för företag. Dessa regleringstrender tar vi upp i en kommande artikel. 


Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i aktier och fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.
Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.com/fondlistarobur. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan