Dagens pensionssystem var tänkt att ge omkring 70 procent av lönen i pension, men till följd av att vi lever längre och att pensionskapitalet därför ska räcka till under fler år riskerar de framtida pensionerna att inte nå upp till det.

- Vi har ett stabilt pensionssystem, men i takt med att vi lever längre blir pensionsnivåerna lägre. För en högre pension behöver man lite förenklat antingen spara själv, jobba längre eller betala mer i skatt, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.


Olika sätt att höja pensionerna
Pensionen består av allmän pension, tjänstepension, och privat sparande till pension. Den allmänna pensionen grundas på livsinkomsten, det vill säga den sammanlagda lönen under hela arbetslivet. De flesta som arbetar får också tjänstepension från sin arbetsgivare. Tjänstepensionen sätts av i relation till lönen.

- Det finns olika sätt att höja sin pension. Dels kan man själv försöka jobba längre eller spara till sin pension. Politikerna kan också besluta om mer pengar in i pensionssystemet, genom att höja skatterna. Arbetsmarknadens parter kan dessutom höja avsättningarna till tjänstepension, men det är bortom politikers och individers beslut, säger Madelén Falkenhäll.


Skillnad mellan hög- och låginkomsttagare
I valet mellan att spara mer, jobba längre eller betala mer i skatt för att höja pensionen med 1 000 kronor per månad väljer flest spara-alternativet, oavsett inkomst. Men det finns ändå skillnader mellan de med högst och de med lägst inkomst. [2] Över hälften (51 procent) av de med högre inkomst skulle helst spara för en högre pension, 38 procent av de med lägst inkomst. Fler låginkomsttagare än höginkomsttagare vill däremot höja pensionen genom att betala mer i skatt, 30 jämfört med 19 procent.

- Det är intressant att många föredrar att spara själva, men också klokt då det idag behövs ett eget sparande till pensionen för en robustare ekonomi som pensionär. Men det är också förståeligt att många, och särskilt de med lägre inkomst, föredrar en statlig lösning med högre skatter för att höja pensionen. Det kan vara grupper som själva har svårt att sätta undan pengar till pension varje månad, säger Madelén Falkenhäll.


Relativt få vill arbeta längre för en högre pension
Från 2020 höjs åldern då man får börja ta ut allmän pension, från 61 till 62 år. Åldern för när man får ta ut allmän pension kommer att kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Det innebär att i takt med att vi lever längre kommer pensionsåldern skjutas uppåt. Men av undersökningen framgår att bara 15 procent skulle föredra att arbeta ett eller två år längre för att höja sin pension med 1 000 kronor.

- Att vi kommer att behöva arbeta längre står ganska klart. Samtidigt är långt ifrån alla villiga att jobba längre än till 65 år. Det kan också finnas fysiska hinder, att kroppen helt enkelt inte orkar efter ett långt arbetsliv inom ett fysiskt påfrestande yrke. Men faktum är att för många människor kan ett år extra i arbete innebära nästan 1 000 kronor mer i månaden i pension, säger Madelén Falkenhäll.


Olika vägar till högre pension – tips från Swedbank och sparbankerna

  • Det är din livsinkomst, det vill säga lön och antal år i arbete, som avgör hur stor din pension blir.
  • Tänk på att varje år utanför arbetsmarknaden påverkar din pension.
  • Försök arbeta hos en arbetsgivare som betalar tjänstepension till de anställda, och försök att arbeta heltid.
  • Spara privat till din pension, ju tidigare du börjar spara desto mindre belopp behöver du sätta undan. Ett sparande på 500 kronor per månad från 25-årsåldern till pensionsålder kan ge 1 500 kronor per månad efter skatt utbetalat under 20 år.[3] 
  • Börjar man spara lite senare i livet får man räkna med att spara ett större belopp varje månad.
  • Genom att jobba ett eller två år extra kan du höja din pension. För vanligt förekommande yrken ökar pensionen med över en knapp tusenlapp per månad om du jobbar ett år extra efter att du fyllt 65 år.


[1] Undersökningen genomfördes i september 2019, 3 045 personer deltog i undersökningen.
[2] Som högst inkomst räknas här en lön på 35 000 kronor före skatt per månad eller mer, som lägst inkomst räknas lön upp till 22 000 kronor före skatt per månad.
[3] Sparande i fonder i ISK, 100 procent aktier 25-49 år, 65 procent aktier och 35 procent räntebärande värdepapper mellan 50 och 64 år. Efter pension 20 procent aktier och 80 procent räntebärande värdepapper. Real avkastning efter avgift 4 procent på aktier och 0,2 procent på räntebärande värdepapper. Antagen statslåneränta 3,5 procent under en 40-årsperiod.


Klicka här för att komma till Swedbanks sida med råd och tips för en bättre framtid

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.
Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.com/fondlistarobur. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan