Historik

Konceptet med preferensaktier finns sedan gammalt och de första preferensaktierna emitterades inom transportindustrin i USA under tidigt 1800-tal. Vid slutet av 1900-talet var en femtedel av alla noterade aktier på den amerikanska aktiemarknaden preferensaktier. Utvecklingen i Sverige har inte varit densamma och den svenska aktiemarknaden har historiskt erbjudit ett lågt diversifierat utbud av skuld och eget kapital. Finanskrisens följder har dock genererat nya typer av finansiering på skuldsidan för att säkerställa tillgången till kapital oavsett tidpunkt och även i tider när bankernas kreditgivning är mer restriktiv. Därför har det skett en signifikant ökning i utfärdandet av preferensaktier och obligationer de senaste 10 åren, speciellt inom den kapitalintensiva fastighetsbranschen. Även om ökningen varit stor utgör preferensaktier och D-aktier bara 4% av det totala börsvärdet för fastighetsbolagen.

De senaste två åren har två nya instrument lanserats utöver preferensaktier: D-aktier och hybridobligationer. Den stora skillnaden är hur pass säker avkastningen är. Hybridobligationens avkastning är en kupong som är tvingande för bolaget att betala, medan preferensaktiens utdelning kan skjutas upp och D-aktiens utdelning i värsta fall helt kan utebli.

Vad är preferens- och D-aktier?

Enklast beskrivs de som en blandning av aktier och obligationer. De är aktier då emissionsbeloppet läggs till det egna kapitalet, men liknar obligationer då preferensaktieägaren har rätt till en förutbestämd utdelning och D-aktieägaren får utdelning som är maximerad till ett visst belopp. Konstruktionen gör att aktierna i praktiken fungerar som ränteinstrument, men med sämre säkerhet än en obligation. Utdelningen i förhållande till instrumentets pris blir direktavkastningen. En preferensaktie har förtur till utdelning framför stam- och D-aktieägare, därav benämningen preferens som betyder företräde. Preferensaktieägarna har även förtur vid en eventuell konkurs och i bolagsordningen stipuleras den likvidationskurs som åsätts aktien i den mån pengar finns att tillgå vid en konkurs.

Utebliven utdelning för preferensaktier ackumuleras till påföljande år och dessutom påförs straffränta som brukar uppgå till 7-14 procent vilket skapar ett starkt incitament för bolaget att betala utdelning. I D-aktier är utdelningen en funktion av utdelningen på de vanliga stamaktierna med ett tak som motsvarar utdelningen på D-aktien, vilket innebär att om utdelningen ställs in på A- och B-aktier försvinner den också på D-aktierna. Detta skiljer från prefensaktiens bestämda utdelning. Ett bolag med D-aktier kan välja att inte betala utdelning ett visst år beroende på till exempel investeringar, svagt resultat eller återköp, utan någon påföljd, däremot finns det normalt sett skrivet att utdelningstaket försvinner om utdelningen ställs in för att hanteras i framtiden. En utebliven utdelning kommer dock att göra det svårt för bolaget att skaffa mer kapital i kapitalmarknaden. En D-aktieägare är alltså beroende av att bolaget gör vad som krävs för att upprätthålla förtroendet på kapitalmarknaden.

D-aktierna är eviga medan preferensaktierna har en inlösenkurs som bestäms i bolagsordningen. Inlösenkursen ger bolaget rätt men ingen skyldighet att köpa tillbaka aktierna. Med en hög inlösenkurs ges signalen att bolaget inte har för avsikt att lösa in dem. Konstruktionen med inlösen och straffränta på utebliven utdelning har gjort att flera ratinginstitut ifrågasätter uthålligheten med preferensaktier och ser numera det som 50 procent eget kapital och 50 procent skuld. Då D-aktier är eviga ser ratinginstituten dem alltid som 100 procent eget kapital och just den egenskapen har gjort att D-aktier vunnit terräng gentemot preferensaktier på senare tid. D-aktier har högre risk än preferensaktier och bör därför, allt annat lika, ha en högre avkastning.

Varför ger bolagen ut preferens- och D-aktier?

Ett bolag som behöver mer likviditet kan antingen öka skulderna eller det egna kapitalet. Ökas skulderna för mycket sjunker kreditvärdigheten och lånevillkoren försämras. En ökning av det egna kapitalet genom nyemission av A- eller B-aktier ger fler aktier vilket späder ut vinsten per aktie. Genom att ge ut preferens- och D-aktier blir de befintliga aktieägarna inte utspädda och istället belastas det egna kapitalet med utdelningar. Genom att erbjuda en fast utdelning kan investerare nöja sig med en avkastning som är lägre än det gängse kravet för en A- och B-aktie. Man kan säga att en investerare byter en möjlig högre avkastning mot en avkastning som är lägre, men mer jämn. Genom att utfärda preferens- och D-aktier kan ett bolag sänka sin genomsnittliga kapitalkostnad.

Varför investera i preferens- och D-aktier?

Direktavkastningen är hög och ligger i genomsnitt på 5,6% jämfört med fastighetsaktiernas direktavkastning på 2%. Ofta sker utdelningen kvartalsvis vilket ger ett löpande kassaflöde till aktieportföljen. Då aktierna har karaktär som ränteinstrument är kursutvecklingen mycket mer stabil än utvecklingen för OMX (se graf nedan). Aktierna är räntekänsliga, men den historiska utvecklingen visar att korrelationen med 5-årsräntan är låg och att aktiemarknadens riskaptit i hög grad styr kursutvecklingen. Till nackdelarna hör att likviditeten vanligtvis är lägre än i stamaktien och att stamaktier oftast går bättre när ekonomin växer. Det finns även en risk för att aktierna löses in under marknadsvärdet.

Risker

Som för alla aktier kan bolaget gå i konkurs. Det kan saknas medel att dela ut även om man är före i kön gentemot stamaktieägarna. Ränterisken är också betydande. Med ett antagande om att avkastningskravet är 5% och att investerarna istället skulle kräva 1% mer skulle det innebära att aktien backar med 17%. Det höjda avkastningskravet skulle medföra att 3 årsavkastningar går förlorade. Det finns även risk att bli utmanövrerad av stamaktieägarna som vanligtvis har röstmajoritet.

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan