Hur togs förra veckans bankrapporter emot på börsen?  
- Q2-rapporteringarna förra veckan var generellt bra för de nordiska storbankerna vars aktiekurser i snitt handlades upp med 7,6 procent under rapportveckan. Danske Bank, DNB och Swedbank gick bäst. De var upp med så mycket som 11-12 procent, medan Handelsbanken backade 2 procent. Förklaringen är nog främst att bankernas kärnaffär utvecklades i linje med eller till och med bättre än förväntningarna, även om intjäningen förstås var lägre givet de rådande omständigheterna. Nu hoppas marknaden att den ekonomiska aktiviteten ska normaliseras och bankernas intjäning ska ticka igång igen när tredje kvartalet, som brukar vara säsongsmässigt svagt, är avklarat.  


Vilka är de viktigaste slutsatserna man kan dra från de nordiska storbankernas rapporter överlag?
- Andra kvartalet var förstås svagt på grund av Corona, vilket straffade avgiftsnettot som i genomsnitt gick ned med 7 procent för de stora nordiska bankerna år över år. I banksammanhang är det en rejäl rörelse. Räntenettot var däremot stabilt, det gick upp med 1 procent i genomsnitt. En förklaring är att tillväxten på bolånemarknaden varit förvånansvärt stark, vilket gynnat bankerna. I första kvartalet såg vi en kraftig tillväxt inom företagslån på grund av ökat likviditetsbehov. I andra kvartalet var efterfrågan svagare och framöver när företagen får tillbaka sina kassaflöden får bankerna sannolikt motvind när det gäller lånetillväxten på företagssidan.

Värderingseffekterna i Nettoresultat finansiella poster är alltid svåra att bedöma storleken av, även om riktningen brukar gå att förutsäga. I första kvartalet skrevs bland annat värdet på bankernas obligationsportföljer ned kraftigt och en rekyl upp var väntad i andra kvartalet. Den blev dock större än väntat. 

Det fanns även positiva resultateffekter av Covid 19 i bankernas rapporter. Kostnaderna hade medvind av exempelvis att personalen reste väsentligt mindre. Bankerna har också varit försiktigare med sina marknadsföringsbudgetar. Potentiellt kan de nya sätt att jobba som formats genom krisen gynna bankernas kostnadsbild även framöver. 

Det skilde sig ganska mycket åt mellan bankerna vad gällde reserveringar för kreditförluster. Vad beror det på? 
- Sedan 2018 har bankerna följt redovisningsstandarden IFRS 9. Den säger att reserveringar ska göras tidigt i kreditcykeln snarare än senare när kreditförlusterna de facto dyker upp. För att kunna göra detta använder bankerna modeller som bygger på bland annat makroekonomiska antaganden som prognoser för BNP-utveckling och arbetslöshet. När chocken kom på grund av pandemin skruvades BNP förväntningar ned brutalt vilket gjorde att bankerna direkt skulle ta stora reserveringar för att möta eventuella framtida kreditförluster. Men eftersom förändringarna var så kraftiga så uttryckte bland andra ECB att bankerna skulle vara mer pragmatiska vilket är motsägelsefullt och kan tolkas olika av bankerna. Det gör att det nu är svårt för analytiker och investerare att veta vad de olika bankerna utgår ifrån när de gör sina reserveringar. Det har lett till minskad transparens och därmed att riskpremien för banksektorn som helhet ökat. 

Bland de nordiska bankerna syns dock ett mönster. I första kvartalet gjorde DNB och Danske bank höga reserveringar medan Swedbank, Nordea och SEB gjorde relativt låga reserveringen. I andra kvartalet var förhållandet det motsatta. De banker som tidigare hade gjort höga reserveringen gjorde nu låga och vice versa. Handelsbanken sticker dock ut genom att både i första och andra kvartalet göra väldigt låga reserveringar för kreditförluster givet kontexten. Till viss del kanske Handelsbanken, som är konservativ i sin utlåning, har en bättre kreditportfölj, men jag tror ändå att den måste öka sina reserveringar framöver. Generellt sett har de nordiska bankerna bättre kreditkvalitet än banker i många andra länder och vi står inte inför någon ny bankkris, även om det tar något år innan de faktiska kreditförlusterna materialiserar sig. 


Hur blir det med bankernas utdelningar? 
- Än så länge är det bara Danske Bank som sagt att de inte kommer att lämna någon utdelning för 2019. De andra nordiska storbankerna har skjutit på beskedet om utdelningen till i höst.

Till skillnad från under finanskrisen så är bankerna inte roten till problemet, utan ses denna gång istället av politiker och regulerare som en del av lösningen. Det har gjort att man på olika sätt försökt underlätta för bankerna att låna ut pengar, bland annat genom att minska kapitalkraven. Nackdelen med det är att vi fått en politisk styrning av utdelningarna. Man kan säga att bankerna har socialiserats till en viss grad, och det är negativt för sektorn. Vi anser att bankerna absolut har kapacitet att fortsätta att dela ut till aktieägarna. Men hur de gör har nu blivit beroende av politiska beslut, och det finns den trend av ökade regleringar som vi sett sedan finanskrisen och som nu sannolikt blir förstärkt. 

Utdelningarna är ett viktigt skäl för att äga bankaktier, som ju inte kan stoltsera med någon kraftig vinsttillväxt, och eftersom bankerna har varit viktiga utdelningsaktier så blir sektorn mindre attraktiv när osäkerheten ökar kring utdelningarna.


Har rapporterna lett till att ni bytt favorit i sektorn?
- Nej, vi gillar fortfarande Nordea-aktien bäst. De pågående interna förbättringarna ger positiva effekter och de senaste 3-4 åren har banken tagit ned risken i sin utlåning, vilket gör att Nordea har en säkrare kreditportfölj i den nuvarande krisen än vid finanskrisen. Nordea är också mycket kapitalstark, vilket gör att banken i teorin både kan återköpa aktier och ge rejäla utdelningar. Men för närvarande är det politiska och regulatoriska hänsyn som avgör hur det blir med utdelningarna.  

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan