Världsekonomin är mitt i en av de värsta kriserna i historien, som ett resultat av nedstängningarna för att stoppa utbrottet av coronaviruset. Däremot går det nu att se att fokus börjar rikta in sig på att öppna upp ekonomierna. 

- Detta är bra och inger hopp, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg hur svår öppningen kommer att bli, inte bara på grund av pandemins osäkra utveckling utan också på grund av politiska och psykologiska faktorer, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank. 

Öppnandet av samhällen kommer att ske långsamt och gradvis. Till följd av detta Swedbanks syn på de globala ekonomiska utsikterna blivit mer pessimistisk än huvudscenariot för två månader sedan. Förväntningen nu är att världsekonomin kommer att krympa med nästan 4 procent 2020. Euroområdet är ett av de områden som drabbas mest och ekonomin väntas krympa med omkring 7 procent, men alla större ekonomier påverkas mycket negativt. 

- Vi fortsätter att tro att det värsta kvartalet kommer att vara andra kvartalet i år varefter vi kommer att se att ekonomierna sakta börjar återhämta sig. Detta får stöd från kreditkortsuppgifter i många länder som pekar på att april kan vara botten för konsumtionen, säger Andreas Wallström. 

Men återhämtningen kommer att vara mer gradvis och mer dämpad än vad Swedbank förutspådde i mars. Särskilt för handel, investeringar och resor är det svårt att se en stark uppgång i år.


Fokus på ekonomiska stimulanser efter pandemin
Finanspolitiska åtgärder som svar på krisen fortsätter att vara enorma på global nivå, även om det finns stora regionala skillnader. I många länder väntas statsskulden i relation till BNP öka med 20 procentenheter eller mer. Det finanspolitiska utrymmet och statsskuldens nivå samt räntenivåer kommer att vara avgörande när regeringarna utvärderar hur länge de kan stimulera ekonomierna. 

- I en internationell jämförelse har Norden och Baltikum ett stort offentligfinansiellt utrymme och bör tillhöra de länder som kan förlänga stödet om det behövs, säger Andreas Wallström. 

Sedan mars har det ansträngda läget på finansmarknaderna tydligt förbättrats även om det skett gradvist. Likviditeten har ökat avsevärt i takt med att centralbankerna stimulerat. Marknader som tidigare fungerade dåligt, inklusive kredit- och penningmarknaderna, fungerar nu i allmänhet väl. Volatiliteten har minskat markant både på aktie-, ränte- och valutamarknaderna. 

- Centralbankerna har agerat kraftfullt i denna kris och hittills även med framgång. Styrräntorna har sänkts där de kunde sänkas, likviditetshöjande åtgärder har vidtagits och tillgångsköpen har utökats. De flesta av dessa åtgärder ser ut att fortsätta under ganska lång tid, säger Andreas Wallström. 


Fler stödåtgärder att vänta i Sverige
Nedgången i svensk ekonomi i år är djup och omfattande. Trots penningpolitiska åtgärder som saknar motstycke blir återhämtningen utdragen och arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå under en lång tid framöver. Statens finanser försämras kraftigt men från ett utgångsläge med låg statsskuld. 

- Coronapandemin drabbar ekonomin hårt även om Sverige inte har ”stängt ner” samhället i lika stor omfattning som många andra länder, säger Andreas Wallström. 

Sammantaget innebär detta att den svenska BNP-nivån sjunker med cirka 5 procent i år för att stiga med nästan 2 procent nästa år. Arbetslösheten stiger kraftigt och väntas närma sig 11 procent i sommar från att ha inlett året på dryga 7 procent. Regeringen, med stöd av samarbetspartierna, har levererat en rad åtgärder för att mildra den akuta ekonomiska krisen. Stöden omfattar, så här långt, cirka 190 miljarder kronor. 

- Men vi tror att mer åtgärder kommer att behövas och räknar med finanspolitiska stödåtgärder i år på uppemot 300 miljarder kronor, säger Andreas Wallström. 

Den offentliga skulden (Maastricht skulden) ökar med drygt 10 procentenheter till 47 procent av BNP nästa år. Det är fortfarande en låg nivå och fullt hanterbar. 

- Vi räknar med att finanspolitiken 2021 inriktas på att kraftigt och brett stimulera ekonomin. Vi tror det främst sker genom ökade offentliga investeringar (med grönt förtecken), mer pengar till kommunsektorn och ökade transfereringar till hushållen, säger Andreas Wallström. 


Minskad andel aktier i Investeringsstrategin
I majuppdateringen av Investeringsstrategin rekommenderar Swedbank en liten undervikt i aktier samtidigt som krediter viktas upp. Skälen är bland annat den fortsatt höga osäkerheten samtidigt som börsen, trots svårigheterna för världsekonomin, har återhämtat sig kraftigt under den senaste månaden. 

- Samma optimism syns inte i kreditmarknaden, där marknaden prissätter markant stigande antal konkurser även om centralbankernas stimulanser och stödköp minskat stressen, säger Mattias Isakson, aktiestrateg. 

Utvecklingen för börsen är visserligen inte identisk med konjunkturen då börsen blickar längre framåt i tiden. Men Swedbank anser att det finns en risk att realekonomin kan komma att göra sig påmind mot bakgrund av den senaste tidens snabba börsuppgång, och tar därför ned aktievikten till en liten undervikt då det skönjs en uppenbar risk för extra turbulens under sommaren. 

- Samtidigt har kreditpremierna stigit i spåren av den ökade oron, och medan risken för konkurser visserligen har ökat har marknaden redan tagit höjd för detta. För en långsiktig investerare kan därför dagens nivåer ses som attraktiva för att öka förräntningen i räntebenet i allokeringen. Vi rekommenderar därför en ökad vikt i krediter, avslutar Mattias Isakson.

Läs hela Swedbank Economic Outlook här

Läs hela Investeringsstrategin med placeringsförslag här

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i aktier innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vid en placering i utländska värdepapper kan utfallet även påverkas av förändringar i respektive lands valutakurs.

Läs även Viktig information om Investeringsrekommendationer

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan