Det man vill visa med sharpekvoten är att skilja portföljens avkastning från vad man hade kunnat tjäna på att lägga in pengarna i ett ”riskfritt” alternativ. Standardavvikelsen är det vanligaste sättet att mäta risken i en fond. Standardavvikelsen visar hur mycket portföljen rört sig från sitt medelvärde. Desto högre variation från medelvärdet desto högre risk. För att komma fram till Sharpekvoten så tar man sedan portföljens avkastning minus riskfria räntan delat med standardavvikelse. Desto högre avkastning och lägre risk så ökar Sharpekvoten.

I en perfekt marknad ska vi ha en prisvolatilitet som påverkats av makro, enskilda bolagshändelser, in eller utflöden i fonder eller andra faktorer. På den Europeiska kreditmarknaden finns oftast en större prisvolatilitet i jämförelse med den Svenska marknaden. På den europeiska företagsobligationsmarknaden får man oftast en snabb reaktion på marknaden som påverkar obligationspriserna. På den svenska företagsobligationsmarknaden är ofta så inte fallet. Dels är det färre prisställare på den svenska marknaden samtidigt som obligationerna inte omsätts lika ofta vilket gör att det priset man kan sälja eller köpa en obligation inte behöver stämma med vilket pris man kan se på skärmen eller ofta har den värderad till. Priset beror ofta på vilken volym man vill sälja eller köpa.

I det kortare perspektivet gör det att priserna på företagsobligationer utgivna i SEK ofta ligger mer stilla än företagsobligationer utgivna i EUR. Det medför att SEK obligationerna ofta laggar EUR obligationerna och om rörelsen i EUR stannar under en kortare tidsperiod och sedan vänder så hinner SEK oftast inte flytta sig alls och det ser ut som att den Europeiska marknaden är mer riskfylld. Så är den Europeiska marknaden mer riskfylld eller fungerar den bara annorlunda? Är risken olika på obligationer utgivna i EUR och SEK även om det är samma bolag som är utställare och senioriteten är densamma?

I Sverige drivs obligationspriserna mer av fondflöden. Om det allokeras en stor mängd pengar från aktiefonder till företagsobligationsfonder som bara placerar i exempelvis SEK så kommer det att märkas i marknaden. Om vi nu inte har den här prisvolatiliteten i marknaden så kan man ifrågasätta om sharpekvoten är rätt mått att jämföra en svensk företagsobligationsfond med en företagsobligationsfond som placerar i obligationer utgivna i EUR. Kan det vara vettigare att se på en fonds genomsnittliga kreditbetyg baserat på innehaven mot vad fonden under en längre period avkastat istället? Det man kan konstatera är att det finns flera olika sätt att mäta risken i en fond. Det är därför bra att ställa sig frågan vad som driver den marknaden man tittar på och vad som kan påverka risken i fonden.

I Diagram 1 har vi som exempel tagit 7 svenska kreditfonder och jämfört avkastningen på dessa med vilken genomsnittlig kreditrisk de kan förknippas med. I diagrammet blir det tydligt att avkastning har ett starkt samband med hur mycket kreditrisk förvaltaren tar. Hade vi använt volatilitet på X-axeln för att åskådliggöra risk hade jämförelsen mellan avkastning och risk haltat p.g.a. att de små prisrörelserna i svensk kreditmarknad inte är någon bra indikator på faktisk risk. Faktum är att priser på obligationer med hög kreditrisk ofta rör sig mindre än de med låg på grund av dålig likviditet. Det man kan konstatera är att det finns flera olika sätt att mäta risken i en fond. Det är därför bra att ställa sig frågan vad som driver den marknaden man investerar i och vad som kan påverka risken i fonden.

Diagram 1


Bild

Våra Företagsobligationsfonder

Läs fler blogginlägg av Helena Frisk Läs fler blogginlägg i Fondbloggen Alla blogginlägg

Viktig information
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se

All information i denna blogg är sammanställd från källor som Swedbank bedömer som tillförlitliga. Swedbank kan dock inte garantera att informationen är korrekt. Åsikterna är skribentens egna och behöver inte sammanfalla med Swedbanks. Informationen i bloggen är inte avsedd att utgöra rådgivning och du bör alltid ta del av övrigt marknadsföringsmaterial innan du väljer att göra en investering i någon produkt som omnämns i bloggen.