Det finns idag fler olika typer av instrument än vad vi såg för några år sedan. Det ställer fortsättningsvis höga krav på oss investerare och förvaltare av företagsobligationsfonder att se över dokumentationsskillnader och vilken ranking instrumentet man köper får om bolaget hamnar i eventuella likviditetsproblem.

Fastighetsbolaget Sagax var exempelvis tidigt ute med preferensaktier. Ursprungligen använde man ofta preferensaktier som kompletterande kapitalkälla för att finansiera bolagets tillväxt. Det har underlättat expansion som medför att bolagets förvaltningsresultat ofta kunnat öka väsentligt. Preferensaktien har dock den begränsningen att de enligt de internationella ratinginstitutens regelverk ofta anses utgöra lika delar eget kapital och räntebärande skuld. Detta kan också skilja sig mellan olika institut och beroende på dokumentationen. Det är en nackdel som tidigare varit av mindre betydelse eftersom koncernens upplåning i huvudsak skett i via banken.

Sagax har, precis som många andra av de svenska fastighetsbolagen, de senaste åren successivt ökad sin närvaro på obligationsmarknaden när behovet av en extern rating ökat. Det var mot den bakgrunden som Sagax under hösten 2016 valde att införa en ny slags stamaktie – stamaktier av serie D. De uppfyller bolagets förändrade behov men ger fortsatt möjlighet att nå investerare som värdesätter en förhållandevis förutsägbar löpande avkastning.

SBB är det senaste bolaget som också valt att emittera stamaktier av serie D. Fördelen med D-aktier för bolaget är att hela aktiekapitalet räknas som eget kapital enligt internationella ratinginstitut.

Det finns skillnader mellan de olika aktieslagen så det är viktigt att gå igenom dessa om man funderar på att investera. D-aktien är ju i grund och botten en preferensaktie med en begränsad uppsida medan man i stamaktien teoretiskt sett har en oändlig uppsida. I Sagax fall så har stamaktierna rätt till utdelning utan företrädesrätt sinsemellan, men det finns även fler skillnader dem emellan. I händelse av bolagets upplösning ska samtliga stamaktier ha lika rätt till utbetalning ur bolagets tillgångar, men det kan finnas begränsningar.

Som obligationsinvesterare så gäller det att ha koll på vilka som ligger före i kön vid en eventuell konkurs. Ett fastighetsbolag kan ha banklån med pantbrev, vilket ett fastighetsbolag oftast har och vissa i större utsträckning. Det kan vara bra att titta på hur mycket fria tillgångar bolaget har i relation till det som är pantsatt. Det kan också finnas dragna kreditlinor och övriga seniora banklån som går före seniora obligationer vid en eventuell konkurs. Utöver det finns det även vissa fastighetsbolag som har säkerställda obligationer utgivna på marknaden där pant ligger i en eller flera fastigheter. Som kreditförvaltare tittar vi både på seniora och säkerställda obligationer.

Ett ganska nytt instrument för de svenska fastighetsbolagen är hybridobligationer. Några som emitterat dessa är Klövern, Balder och SBB för att nämna några. Med några fler lager så är det viktigt att se att man får betalt för risken inte bara gentemot jämförbara bolag utan även i kapitalstrukturen. Våra kreditfonder har generellt under första kvartalet 2019 haft en övervikt hybridobligationer relativt seniora obligationer.

Bild
Källa Bloomberg och Swedbank

Grafen visar på direktavkastningen i SBBs olika lager. Värt att tillägga är att detta är ett exempel och SBB valde exempelvis att dela ut 0.25 kr per stamaktie medan man delar ut det maximalt tillåtna (2 kr per aktie) på D-aktien. Det kan vara ett resultat av att bolaget väljer att använda pengarna till att växa/stärka kreditprofilen.



Swedbank Robur Företagsobligat

i år 3 år 5 år rating hållbarhet förv.avg.
+3,17% +3,79% +6,40% 0,70%

Swedbank Robur Företagsobl Mix

i år hållbarhet förv.avg.
+5,25% 0,70%

Swedbank Robur Företagsobl HY

i år förv.avg.
+6,94% 0,90%

Läs fler blogginlägg av Helena Frisk Läs fler blogginlägg i Fondbloggen Alla blogginlägg

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se.

All information i denna blogg är sammanställd från källor som Swedbank bedömer som tillförlitliga. Swedbank kan dock inte garantera att informationen är korrekt. Åsikterna är skribentens egna och behöver inte sammanfalla med Swedbanks. Informationen i bloggen är inte avsedd att utgöra rådgivning och du bör alltid ta del av övrigt marknadsföringsmaterial innan du väljer att göra en investering i någon produkt eller något bolag som omnämns i bloggen.

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan