En spaning relaterat till detta är ”Kina och hållbarhet – hänger det ihop?” Mitt svar är ja, riktningen är positiv och många gånger värderar vi just en rörelse åt rätt håll och framtida potential. Urbaniseringen är stor i Kina vilket driver ett ökat energibehov, disponibla inkomster ökar, som driver konsumtion, fokus på kvalitet ökar oavsett om det är utbildning eller hälsa som är i fokus. Det går fort. Förväntansbilden år 2030 är att det kommer finnas en bra bit över 200 städer som har över en miljon invånare i Kina. Att jämföra med Europa som har 35 städer med över en miljon invånare. Den snabba förändring man sett i Kina gällande en samhällsutveckling som främjar en långsiktigt hållbar ekonomi har överraskat mig. Jag slås av den vilja och den bestämdhet man har i att föra detta högt upp på agendan i politiska kretsar. När Xi Jinping höll sitt senaste tal till stats- och regeringscheferna nämndes hållbarhet över 100 gånger. Redan 2007 när Kina blev världens största konsument av energi började man leta efter vägar för att bli grönare. Tiden från beslut till implementering är kort. Det handlar i slutändan om människors välmående, en långsiktig och hållbar utveckling. Vem vill andas en luft som är som att röka 20-30 cigaretter på en dag?

Jag hade förmånen att träffa Peggy Liu, ordförande och grundare av JUCCCE – Joint US-China Collaboration for Clean Energy, en organisation som arbetat för ett grönare Kina sedan 2007. Den som är intresserad hittar mer om dem på deras hemsida.
Imponerande.