Beskedet överraskade många aktörer som hade haft uppfattningen att Riksbanken skulle skjuta upp reporäntehöjningen eller till och med sänka reporäntan på grund av realekonomisk hänsyn. Man hade förväntat att de skulle ta större hänsyn till att svensk arbetslöshet har börjat stiga och att tillväxtutsikterna rent krasst ser ganska trista ut givet generellt låga nivåer på framåtblickande indikatorer som inköpschefsindex för industrin och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.

Beskedet kanske var mindre överraskande för den som har följt den i mångt och mycket internationella debatt där nyttan och värdet av negativa räntor verkligen har diskuterats. I marknaden skedde det dock en relativt kraftig omprisning av den kortare delen av räntekurvorna och en räntehöjning prisas nu i hög grad in. För den som sparar i en korträntefond är det goda nyheter att Riksbanken planerar en räntehöjning då avkastningen i en korträntefond i hög grad bestäms av nivå på reporänta tillsammans med vilken kreditrisk korträntefonden har.

Även längre räntor har stigit något sedan alla tiders lägsta nivåer som sågs på många håll i somras. Fortfarande sticker de dock ut som historiskt mycket låga. En svensk tio-årig statsobligationsränta handlar fortfarande kring noll, alltså den nivå som reporäntan förväntas vara på efter Riksbankens decembermöte. Faktum är att längre räntor är klart lägre nu än vad de var exempelvis under år 2017 när Riksbanken höll reporäntan på -0.50%.

För närvarande är det då så att en korträntefond i många fall uppvisar en högre förräntningstakt än en obligationsfond trots att obligationsfonden i många fall har en ränterisk som är 10-20 gånger högre. Vad beror då detta på? Svaret på det är nog att om det historiskt fanns fler som var rädda för stigande räntor, kanske på grund av stigande inflation, och att man därmed skulle göra en förlust på sina obligationsinnehav vilket man ville bli kompenserad för med en premie så är det fler som idag är rädda för att räntan istället ska sjunka ytterligare, kanske på grund av en sämre konjunktur och mycket låga inflationsförväntningar framöver, och vilka effekter en lägre ränta skulle få för verksamhetens lönsamhet eller konkurrenskraft.

En sådan oro får då till följd att man ökar ränterisken i sina obligationsportföljer. Ett exempel här kan vara en bank då en bank i regel är mer lönsam när räntan är högre och långa räntor ligger högre än korta räntor. Ett annat exempel kan vara ett pensionsbolag som generellt får en lägre solvens när långa räntor sjunker. Det handlar helt enkelt om en förlängning av den perspektivförskjutning som har pågått i många år.

För svenska förhållanden finns det beräkningar som säger att den så kallade terminspremien (en lång ränta i förhållande till summan av korta räntor på samma löptid) har gått från att vara kanske fem procent vid mitten av nittiotalet till att vara negativ nu!

Läs fler blogginlägg av Mattias Olsson Läs fler blogginlägg i Fondbloggen Alla blogginlägg

Viktig information

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information häri. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används.
Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.com/fondlistarobur.

All information i denna blogg är sammanställd från källor som Swedbank bedömer som tillförlitliga. Swedbank kan dock inte garantera att informationen är korrekt. Åsikterna är skribentens egna och behöver inte sammanfalla med Swedbanks. Informationen i bloggen är inte avsedd att utgöra rådgivning och du bör alltid ta del av övrigt marknadsföringsmaterial innan du väljer att göra en investering i någon produkt eller något bolag som omnämns i bloggen.

Läs även Viktig information om Aktiellt nedan