Minskat stöd för Tillväxtmarknader
Att Tillväxtmarknaders aktiemarknad utvecklats bättre i år än världsindex (utvecklade marknader) har flera förklaringar. Starkare makrostatistik, svagare dollar och bra vinsttillväxt har hjälpt marknaden att lyfta till högre nivåer. Stöd som vi tror kommer att avta i framtiden.

Många menar att Tillväxtmarknader är köpvärda eftersom regionen har underpresterat under lång tid. Sedan 2010 har exempelvis USA stigit över 170 procent medan Tillväxtmarknader enbart stigit drygt 40 procent. Historiskt sett brukar marknader som släpat efter visserligen ta igen avkastningen över tid. En förklaring till skillnaden i avkastning är dock att vinsterna har stigit i mycket snabbare takt i USA än Tillväxtmarknader.

För att Tillväxtmarknader ska fortsätta att överavkasta mot världsindex krävs således att lönsamheten och vinsttillväxten stiger snabbare, vilket vi inte tror kommer att ske. Samtidigt är nuvarande relativa värdering mot omvärlden i linje med historiska nivåer, vilket sammantaget ger stöd för en fortsatt undervikt för regionen.

Kinesiska reformer är ett hot mot aktiemarknaden 2018
Efter partikongressen i Kina kan vi konstatera att president Xi Jinping har stärkt sin makt. Många menar att Kina inte haft en sådan kraftfull ledare på många år. Normalt sett har politiska ledare inte någon större effekt på aktiemarknaden på kort sikt; det är främst landets ekonomi på längre sikt som påverkas. I Kinas fall kan emellertid Xis reformarbete komma att påverka aktiemarknaden under 2018 markant.

De viktigaste delarna av Xis arbete för aktiemarknaden under 2018 är effektivisering av de statliga bolagen och minskning av landets kredittillväxt. Företagens ökade belåning i förhållande till BNP visar tydligt att effektiviteten är för låg. Hög kredittillväxt i sig behöver inte vara ett problem, vid rätt tidpunkt och med möjlighet till rätt investeringar kan det ha en mycket positiv effekt på ekonomin, såväl kort- som långsiktigt. I Kinas fall har dock kredittillväxten klart överstigit nominell BNP, vilket skapat en kraftigt ökad skuldsättning.

Skillnaden i dag jämfört med tidigare är att Xi Jinping har tillräcklig makt för att genomföra nödvändiga reformer. Han har också flaggat för att Kinas finansiella obalanser riskerar att spilla över på hela ekonomins framtida utveckling, varför tuffare regleringar behövs.

Lägre kredittillväxt kommer troligtvis ske försiktigt och vi kan inte räkna med några kraftiga fall för Kinas belåning i förhållande till BNP. Men de negativa effekterna för Kina i allmänhet och för många tillväxtländer i synnerhet inträffar så fort ökningstakten av kredittillväxten minskar. Om kredittillväxten exempelvis sjunker från 12 procent till 10 procent betyder det att tillväxten fortfarande är hög. Problemet är dock att förändringen av ökningstakten (”credit impulse”) påverkar ekonomin och de finansiella marknaderna på ett märkbart sett.

Aktiviteten i Kina och efterfrågan på varor från omvärlden har historiskt haft ett starkt samband med förändringen av kredittillväxten. Det i sin tur kommer spilla över negativt på vinstutvecklingen och därmed på aktiemarknaden. Vi anser således att det finns anledning att vara försiktig till regionen framgent och att utvecklade länder bör kunna avkasta bättre under kommande månader.

Hur Kina hanterar sin skuldsättning kommer påverka globala aktiemarknaden under kommande år. En lägre kinesisk efterfrågan på exempelvis råvaror kommer spilla över på resten av världen.

Hela analysen hittar du här.

Mikael Wik